Jean Liedloff

Jean Liedloffs bok om föräldraskap var influerad av barnomsorg i djungeln. Hon besökte Sydamerika fem gånger.

Jean Liedloff var författare till The Continuum Concept: In Search of Happiness Lost (1975), där hon beskrev sin övertygelse om att spädbarn ständigt borde bäras av, och aldrig separeras från, sina mödrar förrän de kan krypa iväg själva. Hon förespråkade att samsova och amning på begäran och ansåg att barn borde vara centrala i sina föräldrars värld, men inte i centrum. Honanses av många vara den som förde fram attachment parenting.

Liedloff föddes i New York och växte upp på Manhattan. Som barn var hon attraherad av Tarzan och djungler. ”Det verkade för mig,” sa hon, ”som det fanns något ursprungligt, något rätt med [djungeln]. Tarzan representerade en ren varelse.” Hon gick på Drew Seminary for Young Women i Carmel, New York, och gick sedan vidare till Cornell University, men tog aldrig examen. Hon var modell ett tag och skrev.

På sin första utlandsresa, som gick till Frankrike och sedan Italien, introducerades hon för en ”blond, blåögd greve som hette Eurico”, en man som Liedloff mindes var ”så framgångsrik med kvinnor, han hade blivit extremt inbilsk och jag inte ha något med honom att göra”. Men när han meddelade att han skulle till den sydamerikanska djungeln för att söka efter diamanter och bad henne följa med honom, med bara 20 minuters varning innan tåget gick, följde hon med

Liedloff tillbringade fem månader i djungeln. Hon skulle återvända fyra gånger till och övervägde vid ett tillfälle att bo där. Hon observerade, mest känt, Yequana-stammen i Venezuela. Bebisar var i kontinuerlig fysisk kontakt med sina mammor tills de kunde krypa, sedan lekte barn i alla åldrar, från spädbarn till tonåringar, hela dagen, utan tillsyn, men fick hjälp– utan att döma – i det ögonblick de behövde något. Det var aldrig några bråk mellan barnen.

Efter sin femte resa till Venezuela bestämde hon sig för att skriva The Continuum Concept, som publicerades 1975 och senare översattes till mer än två dussin språk. Ju mer hon lärde sig om Yequana-folket, desto mer föraktade hon barnomsorgsexperter i väst: ”I djungeln vet varje man, varje kvinna, varje barn hur man tar hand om spädbarn… Mycket små barn vet hur de tar hand om av spädbarn eftersom de alldeles nyss var spädbarn själva. Här i västvärlden är vi stora stora vuxna som läser böcker om hur man tar hand om spädbarn. Jag skulle skämmas över att erkänna för indianerna att våra kvinnor inte vet hur de ska ta hand om sina barn förrän de läst instruktioner skrivna i en bok av en man som de aldrig har träffat.”

Liedloff var en av grundarna av tidningen Ecologist. Ett tag bodde hon i London, där hon föreläste om The Continuum Concept. Hon gifte sig aldrig och fick inte heller barn. Hon flyttade så småningom till Sausalito i San Francisco, där hon bodde på en husbåt med sin katt, Tulip, fram till sin död.

När moderna metoder för föräldraskap växte längre bort från kontinuumkonceptet, blev Liedloff allt mer angelägen om att sprida ordet om vad hon hade upptäckt. Hon längtade efter att vara på Oprah. ”Vi motarbetar barnet från början, coachade av experter och samhället omkring oss, inte av våra egna känslor. Vi för ett viljekrig: barnet är hungrig och gråter och vi säger nej, det måste gå fyra timmar mellan matningarna .”

Liedloff kände att vi hade tappat tilliten till våra barn och i slutändan oss själva. Föräldrar hade glömt hur kraftfulla de är för små barn och hur lätt det är att få dem att känna att det är något fel på dem, även med en blick. ”Min mamma var mästaren på ”blicken”. Om min syster och jag pratade på natten när vi skulle sova, skulle hon öppna dörren och titta in på oss med detta sårade, besvikna uttryck och sedan stänga den igen. Jag skulle hellre att hon hade slagit mig med en bullwhip.”

Jean Liedloff, författare, född 26 november 1926; dog 15 mars 2011

Källor
The Guardian : Jean Liedloff obituary 2011- 04-11

Är du intresserad av att läsa mer om Continuum Concept? Jean Liedloff har givit ut boken, tyvärr är den inte översatt till svenska: