Barnmorska. Tycker det är kul att skriva.
På många håll i landet märker barnmorskor av en ökad arbetsbelastning. Inte bara på så sätt att babyboom-barnen som föddes i början av 1990-talet börjar få barn med en ny väntande babyboom utan också på så sätt att det redan nu är ont om plats för de födande kvinnorna. BarnmorskornaContinue Reading
Tänkvärda ord från Lao Tzu, Taoismens fader, som levde i Kina några århundraden före Kristus (olika uppgifter om när):
"You are a midwife. You are assisting at someone else’s birth. Do good without show or fuss. Facilitate what is happening rather than what you think ought to be happening. If you must, take the lead. Lead so that the mother is helped, yet still free and in charge. When the babe is born the mother will rightly say, ’We ……did it ourselves.’" — Lao Tzu, in Tao Te Ching
Det vill säga, ungefär:
"Du är barnmorska. Du hjälper till vid någon annans förlossning. Gör gott utan att ta över. Underlätta i det som sker snarare än i det du tror ska ske. Om du måste så tar du kommandot. Led så att mamman får hjälp men har kvar sin frihet och kontroll. När barnet är fött kommer mamman, helt riktigt, säga att ’Vi klarade det på egen hand’"— Lao Tzu, i Tao Te Ching
Haiti earthquake: Why unnecessary donations of breast milk substitutes can be potentially harmful? – Read two new documents from UNICEF-WHO-WFP and also two news from the media [IBFAN]
Tanken är ju god, att se till att de stackars barnen får i sig näring. Inte vilken näring som helst utan modersmjölk. Vi har ju alla lärt oss att modersmjölken är den bästa för barnet i katastrofområden. Inte minst för att det i allmänhet också blir ont om rent dricksvatten så att pulverersättning blir skadligt för spädbarnen. Så mammor med gott om mjölk i USA mobiliserades till att skänka överskott till barnen i Haiti. Då uppstår nästa problem: Hur håller man mjölken fräsch i tropisk värme? Den håller ju inte mer än ett par-tre dagar i kylskåp och hur komjölken håller ute i friska luften en varm sommardag vet vi ju också… Så WHO och UNICEF bland andra rekommenderar ersättning som är fördigblandad och förpackad så att den håller sig till de barn som förlorat sina mammor eller har mammor som inte längre kan amma.
Hazardous cosleeping environments and risk factors amenable to change: case-control study of SIDS in south west England http://www.bmj.com/cgi/reprint/339/oct13_1/b3666
Jag har försökt att läsa igenom artikeln. Under fyraårsperioden som studien pågick dog 90 av 184 800 barn i SIDS enligt forskarnas definition (157 dog men det relaterade de till andra livshotande orsaker). Det är 0,04% och skulle motsvaras av ca 50 dödsfall i Sverige (räknat på 100 000 nyfödda/år), det brukar väl ligga på runt 25 om året om jag minns rätt.
54% av barnen som dog medan de samsov = 43 stycken varav 13 sov i soffan.
49% resp 45% av kontrollbarnen samsov — Hur många procent från 50% åt vardera hållet innebär någon signifikant relevans?
När det gäller droger var mammans intag av alkohol och kombination av droger och alkohol hos båda föräldrarna signifikant mer vanligt i SIDS-gruppen.
24 av SIDS-barnen sov tillsammans med någon som var påverkad, 12 av dem tillsammans med mamman medan de övriga sov med partnern eller båda föräldrarna — om föräldrarna inte varit påverkade, innebär det att ”bara” 19 barn hade dött på grund av samsovning jämfört med 47 i egen säng???
7 barn av 13 som dog samsovande i soffa sov tillsammans med påverkad förälder. Justering med kontrollgrupperna visade att det är 10 gånger större risk i allmänhet och 7 gånger större risk om man jämför med en ”allmän riskgrupp” (lågutbildade m.m. enligt författarnas definition av högriskgrupp).
Om man jämförde föräldrar som inte tagit mer än ”2 enheter” alkohol (hur mycket är det?) och som inte tagit andra droger så visades ingen signifikant skillnad mellan grupperna!
När de tog bort rökarna var det 6% av barnen som dog för att de samsov medan 10% av kontrollbarnen samsov utan rökare eller ”drogare” — jag förstår ärligt talat inte hur de menar: If parents who regularly smoked were further excluded, then five of the SIDS infants (6%) were found in this less risky cosleeping environment compared with nine of the random control infants (10%).
Lite intressant är att en tanke tidigare (ett tag i alla fall) har varit att napp kan skydda mot SIDS, det kunde inte denna studie stödja eftersom det verkar som om de flesta barn (oavsett grupp) tappar nappen när de somnar in.
Slutsats: samsovning är farligare än att ha barnet i egen säng, men om man avråder från samsovning är risken att föräldrar väljer farligare samsovningsalternativ (t.ex. soffa). En bättre strategi är att informera föräldrar om riskerna så att de kan samsova säkert! — Jag tycker det verkar som att om man samsover ”säkert” så är det ett säkrare alternativ än att låta barnet sova ensamt.
***
Lite tankar om rapporteringen i media av resultaten.
I brittiska media skrev man att det var farligt att samsova. Det ledde till att forskarna fick lov att tydliggöra sina slutsatser och att UNICEF gjorde en egen analys av artikeln. UNICEF kom fram till ungefär samma sak, att tydliggöra hur man kan samsova säkert – amning är ju också en skyddsfaktor och samsovning underlättar amning.
Veckan därpå var det någon svensk tidning som hittade artikeln – i original eller på någon nyhetssida. …och drog upp faran med stora rubriker om faran att samsova!!! Ena tidningen efter den andra, TV och radio hakade på. Jag tvivlar på att någon verkligen läst artikeln eller gjort någon research. Det blev ganska starka reaktioner på detta, man kan t.ex. läsa kommentarerna till artiklarna på SvD (under artikeln, ganska många inlägg, 87 resp 68)
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3675763.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3671867.svd
som inte alls ändrade sin första artikel eller medger att de inte läst/misstolkat studien (de flesta andra började göra lite research och ändrade sina artiklar om studien).
Ganska spännande att följa, men också skrämmande. En påminnelse om att försöka gå till källan för att se vad de verkligen kommit fram till eller vill säga…Continue Reading
UNICEF UK Baby Friendly Initiative statement on new research into Sudden Infant Death Syndrome and bed-sharing – UNICEF UK Baby Friendly Initiative statement on new research into Sudden Infant Death Syndrome and bed-sharing [UNICEF: Babyfriendly initiative]
När jag nu skriver detta är jag ganska upprörd. Jag vet inte hur många svenska nyhetssidor jag varit inne på under förmiddagen men alla rapporterar att det är farligt att samsova och alla har Svenska Dagbladet som källa!!! Det är så skrämmande att journalister inte bryr sig om att kolla källan…
Dessutom kommenterade UNICEF den vetenskapliga artikeln redan förra veckan sedan brittiska media dragit på med samma nyhet som svenska idag går ut med. Faktum är att om man analyserar artikeln så är det inte farligare att samsova än att ha barnet i en egen säng. Det som är farligt är att röka, droga och att ha barnet för varmt. Att inte amma ökar risken något jämfört med om man ammar. Alla dessa saker är något som vi vetat länge. Det finns en form av samsovning som kan vara farlig och det är att ligga trångt eller att somna ifrån med barnet i soffa eller fåtölj om man ligger så att barnet kan klämmas/trängas/värmas till döds.
UNICEF UK Baby Friendly Initiative statement on new research into Sudden Infant Death Syndrome and bed-sharing – UNICEF UK Baby Friendly Initiative statement on new research into Sudden Infant Death Syndrome and bed-sharing [UNICEF: Babyfriendly initiative]
Jag har inte hunnit läsa UNICEF-texten ordentligt, men den verkar ha flera viktiga poänger. Den handlar om att så länge föräldrarna ser till att följa de allmäna råd och rekommendationer som gäller PSD (plötslig spädbarnsdöd) så är det ingen fara att samsova. Att avstå från droger, att se till att barnet inte ligger för varmt eller på mage till exempel.
De skriver också om vikten av att personalen känner till detta så att de känner sig trygga när de informerar föräldrarna. Det är lite roligt, jag har haft en liknande diskussion med en vän på andra sidan jordklotet om det nu i helgen, detta om hur viktigt det är att personalen själva har rätt utbildning för att det ska nå fram till föräldrarna. Det handlar oftast inte bara om VAD vi säger utan minst lika viktigt är det hur vi GÖR.
Wear Your Baby! – Did you know that it’s International Babywearing Week? I love wearing my baby. With my first I thought I would hate it. I thought it would be… [AboutCom: Pregnancy and Childbirth]
Äntligen en vecka som firar hudnära omvårdnad! Det är andra året som det firas i år, jag vet inte om det alls uppmärksammats i Sverige men jag tänker fira i alla fall!
Kraftsamling mot klamydia – Rekordmånga landsting tar i dag krafttag mot klamydia. Drop in–mottagningar över hela landet erbjuder möjligheten att testa sig. [Vårdfacket]
Idag är det nationella klamydiadagen. Det är inget som jag kommit i kontakt med under dagen, egentligen, men jag har sett ett antal annonser om det faktiskt. Tycker det är viktigt att informera om det eftersom många STI ökar och särskilt bland ungdomar men det förutsätter förstås att informationskampanjerna når ut till de grupper som berörs. Jag läste det först i tidningen, sedan på någon mailinglista, men ungdomar behöver nås där de rör sig. Både IRL på skolor och på nätet på de platser som ungdomar besöker ofta. …eller egentligen borde informationen komma ut både här och där eftersom det inte bara är ungdomar som drabbas…
The use of ultrasound to identify milk ejection in women – tips and pitfalls – Diagnostic ultrasound imaging of the breast has been limited principally to the abnormal, non-lactating breast. Due to the rapid improvement of imaging technology, high-resolution ultrasound images can now be obtained of the lactating breast. Ultrasound scanning techniques, however, require modifications to accommodate the breast changes that occur in lactation. Furthermore, the function of the breast with regard to milk ejection can be assessed with ultrasound by identification of milk duct dilation and milk flow. At milk ejection, the echogenic duct walls expand as milk flows forward towards the nipple. Milk flow appears as echogenic foci rapidly moving within the milk duct. This paper provides a detailed description of the ultrasound technique used for the detection and reviews nuances associated with the procedure. [BMC International Breastfeeding Journal]
Kunskapen om hur kvinnobröstet ser ut inuti, och särskilt den ammande kvinnans bröst, har gjort framsteg på senare år. En viktig orsak till det är att man har börjat använda ultraljud för att lära sig mer om hur utdrivningsreflexen fungerar och hur bröstvävnaden förändras vid till exempel mjölkstockning. Artickeln från IBJ innehåller bilder och filmklipp från ultraljudsundersökning av ammande (pumpande) kvinnor. Spännande att se tycker jag!
Syftet med studien var väl egentligen att utveckla ett redskap för att se om kvinnan verkligen har mjölk om hon inte känner av utdrivningsreflexen om jag förstod det rätt, hur många gånger har man inte stått bredvid en kvinna som inte trott på att hon har mjölk och önskat att det gick att öppna en lucka för att visa att det visst finns tillräckligt med mjölk för barnet! En liten scanner som piper om det finns tillräckligt eller kanske ännu bättre har en display som visar hur mycket mjölk som finns inne i bröstet, som en bladderscan.
Det är svårt det där tycker jag. Å ena sidan är det bra att kunna visa att det visst finns mjölk, det är inget att oroa sig för, barnet får i sig den mat som behövs. Å andra sidan kan det utgöra ett stressmoment också att veta att man har "dålig" (vad är det?) utdrivningsreflex. I vilket fall som helst tycker jag det är bra att det utvecklas metoder som gör att vi lär oss mer om hur kroppen fungerar, och jag tror att ultraljud till exempel kan vara användbart när man ska diagnostisera vissa amningsproblem.
BB – Afghanistans värsta krigsfält – I dag – med två dygn kvar till valet – besöker Aftonbladets Johanne Hildebrandt och Magnus Wennman platsen där 17 000 kvinnor dör varje år. Här är Afghanistans värsta slagfält: BB. [Aftonbladet]
Afhanistan är det land i världen där det är näst farligast att föda barn enligt Aftonbladet. 17 000 kvinnor dör varje år under graviditeten, förlossningen eller tiden närmast efter förlossningen (barnsängstiden). Det är till och med större risk än att dödas i själva konflikten. Enligt tribunalen för mänskliga reättigheter i Geneve dog över 800 civila under perioden januari till maj i år och till och med juni dog 1013 civila enligt FN. Det går inte att jämföra tragedier på ett rättvist sätt men det ger ändå lite perspektiv på problemet med förlossningsvården i landet.
Afghanska kvinnor löper åtta gånger högre risk att dö på grund av barnafödsel än att dö i kriget, vi matas ständigt om rapporter om konflikten men sällan om kvinnors levnadsförhållanden. Våldet som bidrar till de odrägliga förhållanden som civila får leva under, våldet som bidrar till ett underskott av läkare och barnmorskor. Enligt Aftonbladet (jag har inte orkat dubbelkolla siffrorna) föder 80% av kvinnorna hemma utan att ha stöd av någon som är tränad att hjälpa till vid förlossningar vilket bidrar till dödligheten.
Att kvinnor dör är ju bara halva problemet. Många gånger innebär det också att barnet dör, en dubbel tragedi. På grund av att kunskapsnivån inte är så hög saknar många kvinnor (för det är de som har huvudansvaret för barnen) kunskap om att sköta nyfödda som är sjuka eller skadade vid födelsen. I många fattiga länder kalkylerar maken om det är värt att lägga pengar på sjukhusvård eftersom han kanske inte har råd att bekosta en eventuell begravning istället.
Breastfeeding Reduces Risk Of Breast Cancer In Women With A Family History Of The Disease – According to a new study, women with a family history of breast cancer were 59 percent less likely to develop breast cancer themselves if they breastfed their children. [ScienceDaily: Pregnancy and Childbirth News]
Ofta när vi talar om varför det är bra att amma nämner vi de fördelar barnet har av det men mamman har ju också nytta av att amma om hon kan. Redan dirkekt efter förlossningen hjälper amningen till att dra ihop livmodern så att såret efter moderkakan krymper och blödningen minskar. Att det också har långvarig effekt för mamman är något som gör det ännu viktigare att uppmuntra och stödja amning även när det är besvärligt att amma.