The use of ultrasound to identify milk ejection in women – tips and pitfallsDiagnostic ultrasound imaging of the breast has been limited principally to the abnormal, non-lactating breast. Due to the rapid improvement of imaging technology, high-resolution ultrasound images can now be obtained of the lactating breast. Ultrasound scanning techniques, however, require modifications to accommodate the breast changes that occur in lactation. Furthermore, the function of the breast with regard to milk ejection can be assessed with ultrasound by identification of milk duct dilation and milk flow. At milk ejection, the echogenic duct walls expand as milk flows forward towards the nipple. Milk flow appears as echogenic foci rapidly moving within the milk duct. This paper provides a detailed description of the ultrasound technique used for the detection and reviews nuances associated with the procedure. [BMC International Breastfeeding Journal]

Kunskapen om hur kvinnobröstet ser ut inuti, och särskilt den ammande kvinnans bröst, har gjort framsteg på senare år. En viktig orsak till det är att man har börjat använda ultraljud för att lära sig mer om hur utdrivningsreflexen fungerar och hur bröstvävnaden förändras vid till exempel mjölkstockning. Artickeln från IBJ innehåller bilder och filmklipp från ultraljudsundersökning av ammande (pumpande) kvinnor. Spännande att se tycker jag!

Syftet med studien var väl egentligen att utveckla ett redskap för att se om kvinnan verkligen har mjölk om hon inte känner av utdrivningsreflexen om jag förstod det rätt, hur många gånger har man inte stått bredvid en kvinna som inte trott på att hon har mjölk och önskat att det gick att öppna en lucka för att visa att det visst finns tillräckligt med mjölk för barnet! En liten scanner som piper om det finns tillräckligt eller kanske ännu bättre har en display som visar hur mycket mjölk som finns inne i bröstet, som en bladderscan.

Det är svårt det där tycker jag. Å ena sidan är det bra att kunna visa att det visst finns mjölk, det är inget att oroa sig för, barnet får i sig den mat som behövs. Å andra sidan kan det utgöra ett stressmoment också att veta att man har "dålig" (vad är det?) utdrivningsreflex. I vilket fall som helst tycker jag det är bra att det utvecklas metoder som gör att vi lär oss mer om hur kroppen fungerar, och jag tror att ultraljud till exempel kan vara användbart när man ska diagnostisera vissa amningsproblem.

Continue Reading

Breastfeeding Reduces Risk Of Breast Cancer In Women With A Family History Of The DiseaseAccording to a new study, women with a family history of breast cancer were 59 percent less likely to develop breast cancer themselves if they breastfed their children. [ScienceDaily: Pregnancy and Childbirth News]

Ofta när vi talar om varför det är bra att amma nämner vi de fördelar barnet har av det men mamman har ju också nytta av att amma om hon kan. Redan dirkekt efter förlossningen hjälper amningen till att dra ihop livmodern så att såret efter moderkakan krymper och blödningen minskar. Att det också har långvarig effekt för mamman är något som gör det ännu viktigare att uppmuntra och stödja amning även när det är besvärligt att amma.

Continue Reading

”Get Britain Breastfeeding” art exhibition – press preview, VIP reception and announcement of winners (MidNews) [B]’Get Britain Breastfeeding? Art Exhibition ? Press Preview, VIP Reception And Announcement Of Winners: Thursday, 1st May 2008, 6.30pm [/B]

Public Opening: 2nd – 11th May 2008 from 10am – 7pm Dray Walk Gallery, the Old Truman Brewery, off Dray Walk, Brick Lane, London E1 6QL ”Get Britain Breastfeeding” is a prestigious art exhibition, produced by the charity Best Beginnings in partnership with NHS London, D&AD and Dr William Wynn-Jones. It will showcase the finished artwork of two exciting… [midirs.org]

En utställning för att främja amning!? Det är en väg att gå enligt Best Beginnings i Storbritannien som öppnar en utställning i London den 2 maj 2008. Best Beginnings är en välgörenhetsorganisation som arbetar för att alla barn ska ha samma förutsättningar att få bra vård och omvårdnad.

Vid utställningen får skolbarn och andra intresserade en visning av materialet som består av över 100 bilder och under de mest intensiva timmarna på dagen kommer det att finnas amningsrådgivare där och informera om amning.

På sätt och vis tror jag att det kan vara ett bra sätt att visa amning i en utställning, särskilt när upplägget är som i detta fall där det finns kunniga personer att fråga och få svar av. Det är många som faktiskt känner obehag inför att se ammande mammor, bröst är så starkt förknippade med sex för en del människor att de tycker att sådana bilder blir perversa. Tidvis är jag mycket inne på föräldraforum runt om på internet och diskussionerna går tidvis mycket heta. Det böljar hela tiden fram och tillbaka hur nyblivna mammor ser på amning – särskilt på "offentliga"platser som restauranger eller köpcentrum.

Jag tror det är viktigt att, som Best Beginnings gör, bjuda in skolbarn och visa bilder på amning. De flesta barn ser inte så många ammande mammor innan de själva får barn. Amningen är något som tillhör en helt annan, diffus, värld som nästan inte känns verklig förrän kvinnan verkligen är där och ska lära sig amma tillsammans med sitt barn.

Källor:
http://www.showhowfilm.org/dev/index.php?option=com_content&view=article&id=22&Itemid=36 http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-wellbeing/health-news/the-posters-that-celebrate-cool-multitasking-breasts-816224.html http://www.getbritainbreastfeeding.org.uk

Continue Reading

Traditionell amningsmetod att föredra enligt studie
Den traditionella metoden med regelbundna tidsintervall mellan amningstillfällena är bättre för barns viktutveckling, jämfört med friare amning, enligt en ny brittisk studie.

Uppdaterad 2008-03-27 kl 13.14.

[Dagens Medicin – Kvinnohälsa] Enligt en ny studie skulle det vara bättre att amma på det "traditionella" sättet efter klockan. Jag har inte sökt originalartikeln, men av vad jag kan läsa i abstraktet/sammanfattningen och artikeln i Dagens Medicin så lämnar studien en hel del i övrigt att önska.

Det första jag slås av är att forskarna valt att kalla den metod som användes under andra halvan av 1900-talet för traditionell. I och för sig har vi en förmåga att anamma "traditioner" på bara något år, men hos mig förs tankarna till det ursprungliga eller till traditioner bland vanligt folk innan medicinen kom och petade i människors vanor. När man väljer att använda tradition om att amma efter klockan så vill man associera den fria amningen med något nytt och ogenomtänkt påfund, något som inte är traditionellt.

Det andra jag slås av är att det verkar bara vara av godo att barnen växer snabbt. Är det verkligen på det viset? Hur påverkar snabb och kraftig tillväxt framtida fetma och diabetes till exempel? Jämfört med undernärda barn ska förstås välnärda, ammade barn växa snabbare men är det verkligen bättre ju snabbare ett barn växer? Har en människa som är två meter automatiskt bättre hälsa än en som en och en halv meter?

Det är en liten studie, bara lite drygt 60 barn totalt. Den information som mammorna fått under studien är jätteviktig, fick de information i graviditeten redan? Vilken inställning till amning hade personerna som informerade om amning? Hur såg arbetssituationen ut i de båda grupperna. När det bara är cirka 30 personer i varje grupp gör en enda mamma ett utslag på 3%, tre mammor utgör nästan en tiondel. Studien följde mammorna upp till tre månader (tolv veckor), det vore väldigt intressant att se hur det gick efter till exempel fyra och sex månader – hur länge fungerar det att helamma efter klockan? Förr var det inte ovanligt att mammorna trodde de gick i sin vid fyra månader eftersom barnen kommer till en period då det krävs intensivamning för att mjölkproduktionen ska komma ikapp.

Å andra sidan började jag fundera på om det kanske är så att vi är så inrutade i våra liv att vi har svårt att bara "följa med" i livet som det är när man har småbarn? Kan det kanske vara så att det är lättare att fortsätta amma om man kan styra upp tillvaron? Vi lever i en tid där många upplever att det mesta kan styras och planeras: när vi ska ha semester, när vi ska ha barn, var vi ska bo och så vidare. I mitt arbete träffar jag så gott som dagligen mammor som är oroliga att deras barn inte ska få tillräckligt med mat när de ammar, då kan det säkert upplevas som en trygghet att veta att det räcker att amma tio minuter var tredje-fjärde timma.

Continue Reading

Kan man amma och ändå vara jämställd i förhållandet? Ibland kan man höra att det inte går att amma därför att det stänger ute pappan från mamma-barngemenskapen. Då kan man undra vad som menas med jämställdhet. Är det att båda ska vara jämlika i allt som görs i familjen? Båda lagar mat, diskar, byter däck på bilen, målar staket och vad det nu är som ska göras lika ofta som den andra? Hur passar barnets rätt till optimal omvårdnad och omsorg in i den bilden om man väljer flaska bara av den anledningen att pappa ska kunna vara med och mata?

Det är sant, ibland finns det omständigheter som gör att kvinnan absolut inte kan eller vill amma av någon anledning men är det rätt att välja bort amning av jämställdhetsskäl? Kan man anse att ett förhållande har förutsättningar att vara jämställt om båda måste mata barnet och där man ser amningen som ett hinder för jämställdheten eftersom pappan inte kan delta på annat sätt än springa med kuddar och massera fötterna på mamman?

Som de allra flesta vet anses modersmjölken vara optimerad för barnet, den innehåller inte bara viktiga näringsämnen utan tillväxtfaktorer och antikroppar som inte kan tillföras på kemisk väg. De hjälper barnet att växa fysiskt och mentalt och de skyddar barnet mot infektioner. Är det då rätt att välja bort det till förmån för pappans flaskmatande?

Ett barn behöver så mycket närhet de första månaderna i livet att det helt enkelt inte går att skämma bort det med närhet. När mamman inte ammar kan pappan ta över och bära, vagga, vyssja så att hon kan få lite egen tid att göra det hon vill, behöver eller måste. Blöjor ska bytas och magar ska rapas. Helgmorgnar är utmärkta tillfällen för pappan att ta sig tid att knyta an med sitt barn, ta sovmorgon var sin dag, amma och låt pappa ta över till nästa matning. Innan ni vet ordet av är det dags för smakportioner och då spelar det verkligen ingen roll om maten kommer från mamman eller pappan.Continue Reading

Ett barn som inte genast vill suga tag i bröstet kan få vilken mamma i offentligheten som helst att börja svettas. Detta är ett passionsdrama som inte bara avslöjar mammans dåliga förmåga att ta hand om barnet, det försvårar också försöken att hålla handlingen hemlig för omgivningen. Det bästa vore ju om kvinnan kunde tanka barnet som vore det välling eller vatten så allt kunde vara över så smärtfritt som möjligt.

There is evidence that women breastfeed longer when they feel comfortable about doing it in front of other people. One obstacle they encounter is that breastfeeding openly is often perceived as a form of exhibitionism. So if breastfeeding is to take place outside the home many women feel relaxed only when the act is disguised.

Sheila Kitzinger Modesty in Breastfeeding MIDIRS Digest, September 2000

Sheila Kitzinger skriver om att kvinnor ammar längre om de tycker att det går bra att göra det inför andra människor. Det finns nämligen ett hinder som gör att många kvinnor drar sig för att amma offentligt: de ses som exhibitionister vilket gör att de själva eller andra anser att det anständiga vore att dölja vad de håller på med. Att göra något så oanständigt kan göra både utövaren och åskådaren generade.

Inte nog med att en del ser offentlig amning som en exhibitionistisk handling, det kan till och med upplevas som om de båda njuter av amningsstunden. Barnet sörplar, smackar och hugger efter bröstet som en hungrig gökunge – en högljudd njutningsstund som saknar all anständighet! För att inte tala om en mamma som ammar ett större barn, ett barn på två-tre år som själv söker efter bröstet!!!

Tja, vad ska man göra då om man vill amma så länge som möjligt men har svårt att bortse från vad andra kanske tänker när de ser en ammande mamma? Kanske man själv bär på liknande tankar när man ser en annan mamma som ammar? Det är inte så lätt att ändra sin inställning ens med den bästa vilja i världen. Det man kan försöka tänka på är att amning är en naturlig del i ett spädbarns liv de första månaderna när det behöver modersmjölken som sin enda föda, även efter den tiden är den också naturlig även om det bara innebär en efterrättsskvätt eller tröst i en ovan situation. Barn är naturliga i sitt sätt att vara och har ännu inte lärt sig att man ska äta tyst och effektivt, ibland kanske du själv tuggar lite långsammare för att hinna njuta av din favoriträtt? Kanske smackar du till och med lite?Continue Reading

Sticky

Det finns flera fördelar med amning bortsett från att det är den bäst balanserade kosten för det nyfödda barnet. Forskning har visat att den som ammat löper mindre risk att drabbas av bröst- och äggstockscancer. Amningen gör att det rogivande hormonet oxytocin frisätts, den som ammar blir mer rofylld, klararContinue Reading