By:
On:
In: Okategoriserade

Lördag och ledig dag. Vi passar på att gå upp hyggligt tidigt och tar bussen från Buchannan till Balloch vid Loch Lomond, där ska det vara mat- och dryckfestival denna helg.

Vi kliver av vid busstationen och tittar på turistkartan. Den ger ingen ledtråd om vart vi ska men någon hade läst att det ska vara vid Loch Lomond shore. Vi handlar lite fika på Co-operative och går mot slottet. Det är helt rätt tid att åka till Skottland, det är i alla fall inte fel tid! Rhododendron stora som träd blommar ymnigt i alla dess färger. Likaså fuchsian. Helt underbart! Vi letar oss ner till stranden och hittar en plats där vi kan sätta oss och äta upp fruktsalladen vi köpte i affären. Någon vill fotografera, det uppmärksammas av ett par som sitter bredvid och fikar. Mannen undrar vi vill ha hjälp att ta bilder, han tar en bild på vårt ressällskap. Efter en stund, när båten som gör turer på sjön susar förbi, återgäldas tjänsten och mannen och hans käresta fotograferas med Loch Lomond och båten som bakgrund.

Balloch Castle ligger uppe på en kulle. Det är högt att gå och vi stannar och vilar. Det är en varm och fin dag. Slottet är litet och rart. Nästan som en förvuxen LEGO-borg med den allra sötaste lilla trädgård som översvämmas av rhododendron och andra blommande buskar. Jag känner att det är dags att dra på blusen som jag nästan alltid använder som solskydd för det börjar bränna på armarna.

Tillbaka i byn försöker vi lista ut var den där festivalen hålls egentligen. Vi hittar turistbyrån och frågar där. Det är bara en femminuters promenad dit, ut ur byn. Vi traskar dit. Eftersom vi inte har ätit så mycket till lunch blir jag smått överväldigad av de små smakbitar som erbjuds. Jättegott! Viner, kött, korv, bröd, bakelser. Allt möjligt! Till slut köper vi varsin äggröra med räkor och ett glas vin, jag väljer ett med eko-märkning mest för skojs skull och för att det kostar lika mycket oavsett sort. Gott, men det behövs inte mycket vin i värmen för att det ska kännas i huvudet. Tar lite bilder på sjön.

Det går ett lilleputt-tåg fram och tillbaka in till byn, vi tar det tillbaka, ingen orkar gå. Vi tar busen tillbaka. Tar oss till SECC dör vi registrerar oss i sista minuten för dagen. Reseledaren glömmer pappren inne på registreringsdisken men blir hindrad av vakter eftersom de hunnit stänga. Flygbiljetter och allt är kvar dör inne, inte kul om de är borta i morgon! Vi ilsknar till och ryter åt vakterna och resledaren får efter mycket om och men komma in och hämta pappren. Morr!

Tillbaka på gästhuset käkar vi ost med nötter och dricker vin. Inte helt genomtänkt, kanske men gott och mysigt. Hotellet känns ganska okej ändå.Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

Äntligen på väg, jag och några barnmorskor från kliniken. Vi hade sökt stipendium för att kunna åka men det var ändå osäkert in i det sista om vi skulle kunna åka allihop på grund av Vårdförbundets strejk. De andra i sällskapet arbetar inte på min avdelning så det ska bli spännande att se var det är för ena typer.

Bussresa med Flygbussarna till Skavsta. Öl och macka på uteplatsen. Varmt och skönt, undrar hur vädret är i Skottland – men det vet man ju hur vädret i Storbritannien är… Några har redan överlast så vi packar om våra väskor innan vi kliver på planet.

Framme vid Prestwick strax före midnatt. Hoppar på bussen mot Glasgow men får byta till Edinburgh-bussen eftersom Glasgow-bussen måste vänta in ett försenat flyg. Konstig känsla att åka på vänster sida av vägen, det känns som om chauffören kör fel i varenda rondell.

På Buchannans busstation byter vi till taxi den sista biten fram till gästhuset där vi ska bo. Det blir en svängig färd genom staden och runt på smågator.

Gästhuset, McLay’s, är ganska nerslitet med svenska mått mätt. Avskavda hörn, mögel i fönster och på toa. Men det är mysigt och toagolvet har klinker.

Somnar gott!

Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

Idag firas Internationella barnmorskedagen över hela världen. Sverige är ett av väldigt få länder där kvinnor får föda barn tillsammans med en barnmorska. I många länder föder kvinnor tillsammans med läkare vilket oftare leder till medicinska förlossningar, i ännu fler länder föder kvinnor ensamma eller tillsammans med mer eller mindre outbildade förlossningsassistenter, birth attendants vilket leder till att komplikationer ofta uppstår eller inte kan förhindras.

Barnmorskor följer kvinnan under hela graviditeten genom förlossningen och första tiden efteråt, barnmorskorna följer kvinnan genom hela livscykeln genom preventivmedelsrådgivning och cellprovtagningar. Enligt WHO är barnmorskor viktiga och kostnadseffektiva för att höja den reproduktiva hälsan hos kvinnor och deras nyfödda barn. När kvinnorna mår bra mår också deras familjer bra enligt WHOs resonemang. Därför är kvinnors reproduktiva hälsa viktig, kvinnor som skadas eller dör i samband med graviditet och förlossning klarar inte av att ta hand om sina barn på bästa sätt.

Varannan minut dör en kvinna någonstans i världen i samband med sin förlossning. WHO uppskattar att det behövs 334 000 barnmorskor för att rädda dessa kvinnor. Därför startar UNFPA idag ett program för att främja barnmorskors arbete och hjälpa fler att bli barnmorskor världen över. UNFPA: http://www.unfpa.org/news/news.cfm?ID=1122Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

”Get Britain Breastfeeding” art exhibition – press preview, VIP reception and announcement of winners – (MidNews) [B]’Get Britain Breastfeeding? Art Exhibition ? Press Preview, VIP Reception And Announcement Of Winners: Thursday, 1st May 2008, 6.30pm [/B]

Public Opening: 2nd – 11th May 2008 from 10am – 7pm Dray Walk Gallery, the Old Truman Brewery, off Dray Walk, Brick Lane, London E1 6QL ”Get Britain Breastfeeding” is a prestigious art exhibition, produced by the charity Best Beginnings in partnership with NHS London, D&AD and Dr William Wynn-Jones. It will showcase the finished artwork of two exciting… [midirs.org]

En utställning för att främja amning!? Det är en väg att gå enligt Best Beginnings i Storbritannien som öppnar en utställning i London den 2 maj 2008. Best Beginnings är en välgörenhetsorganisation som arbetar för att alla barn ska ha samma förutsättningar att få bra vård och omvårdnad.

Vid utställningen får skolbarn och andra intresserade en visning av materialet som består av över 100 bilder och under de mest intensiva timmarna på dagen kommer det att finnas amningsrådgivare där och informera om amning.

På sätt och vis tror jag att det kan vara ett bra sätt att visa amning i en utställning, särskilt när upplägget är som i detta fall där det finns kunniga personer att fråga och få svar av. Det är många som faktiskt känner obehag inför att se ammande mammor, bröst är så starkt förknippade med sex för en del människor att de tycker att sådana bilder blir perversa. Tidvis är jag mycket inne på föräldraforum runt om på internet och diskussionerna går tidvis mycket heta. Det böljar hela tiden fram och tillbaka hur nyblivna mammor ser på amning – särskilt på "offentliga"platser som restauranger eller köpcentrum.

Jag tror det är viktigt att, som Best Beginnings gör, bjuda in skolbarn och visa bilder på amning. De flesta barn ser inte så många ammande mammor innan de själva får barn. Amningen är något som tillhör en helt annan, diffus, värld som nästan inte känns verklig förrän kvinnan verkligen är där och ska lära sig amma tillsammans med sitt barn.

Källor:
http://www.showhowfilm.org/dev/index.php?option=com_content&view=article&id=22&Itemid=36 http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-wellbeing/health-news/the-posters-that-celebrate-cool-multitasking-breasts-816224.html http://www.getbritainbreastfeeding.org.uk

Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

För dig som vill komma i kontakt med barnmorskor på andra platser jorden runt.

jordemoder, jordemor – Danska
midwife – Engelska
ämmaemand – Estniska
kätilö – Finska
sage-femme – Franska
ferloskundige, hoarnwiif – Frisiska
ljósmóðir – Isländska
bidan – Indonesiska
levatrice, ostetrica – Italienska
partera – Kastillianska
vroedvrouw, baker, verloskundige, kraamvrouw – Nederländska
jordmor – Norska
parteira – Portugisiska
pôrodná asistentka – Slovakiska
babica – Slovenska
comadrona, partera, matrona – Spanska
porodní asistentka – Tjeckiska
ebe – Turkiska
Hebamme – Tyska
bába – UngerskaContinue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

Midwives concerned at new diet and baby gender research – (MidNews) Louise Silverton, Deputy General Secretary of The Royal College of Midwives, said: ?We do empathise with mothers who may want a baby of a particular sex. However, having a good diet before conception and during pregnancy can lay the foundations for a healthier life for the unborn child, and the mother. Midwives are there to advise and support mothers about a healthy diet that produces a healthy child and one that will also improve and sustain the health of the mother.

?We would be concerned for… [midirs.org]

Igår läste jag artiklar i flera webbtidningar från hela världen att kosten i samband med befruktningen påverkar om man får en pojke eller flicka. Tydligen ökar bland annat en stadig frukost och proteinrik mat chansen att få en pojke. Jag försökte hitta originalartikeln ute på nätet men lyckades inte hitta den. Finns det någon som har en länk till den eller abstractet så får du gärna lägga länken som en kommentar till detta inlägg.

Barnmorskor i Storbritannien reagerade i alla fall direkt på uppgifterna eftersom målet alltid är att både mor och barn ska må så bra som möjligt och då kan koststatus vara viktigt. Det låter i och för sig rimligt att chansen att få en pojke är större om man äter ordentligt eftersom pojkfoster är lite känsligare än flickfoster, de behöver säkert lite mer och bättre näring för att överleva. Men det behöver inte betyda att chansen ökar att få en flicka om man äter dåligt – tvärtom ökar risken att man inte blir gravid alls om man äter tillräckligt dåligt.

Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

How long should you stay in the hospital after having a baby? – How long you stay in the hospital or birth center after having a baby is rarely up to your, your doctor or midwife, but mostly up to hospital policy… [AboutCom: Pregnancy and Childbirth]

Enligt About.com har varken du, din doktor eller barnmorska så mycket att säga till om när det gäller hur länge du bör stanna på sjukhuset efter förlossningen – det som styr är sjukhusregler och vad du har råd med genom ditt försäkringsbolag. I USA måste man ju ha en sjukförsäkring för att kunna ha möjlighet att välja vård. Det kan skilja ganska mycket mellan olika vårdinrättningar när det gäller till exempel kejsarsnittsfrekvens.

Här i Sverige spelar försäkringen ingen roll. Det kostar ungefär lika mycket överallt att föda barn och ligga en natt på BB. Sjukhusrutiner kan spela en viss roll eftersom en del sjukhus har som policy att mammorna ska stanna minst sex timmar efter förlossningen och andra sjukhus vill att de ska stanna minst 12 eller 24 timmar. Om mamman eller barnet inte mår bra eller om det strular med amningen får man naturligtvis vara kvar tills allt fungerar.

På about.com finns en omröstning där man kan rösta på hur länge man vill vara kvar efter förlossningen, där görs ingen skillnad på förlossningssätt eller hur många barn man har sedan tidigare. Det är ändå lite spännande att se vad kvinnor tycker. Därför har jag skapat en egen omröstning Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

Traditionell amningsmetod att föredra enligt studie –
Den traditionella metoden med regelbundna tidsintervall mellan amningstillfällena är bättre för barns viktutveckling, jämfört med friare amning, enligt en ny brittisk studie.

Uppdaterad 2008-03-27 kl 13.14.

[Dagens Medicin – Kvinnohälsa] Enligt en ny studie skulle det vara bättre att amma på det "traditionella" sättet efter klockan. Jag har inte sökt originalartikeln, men av vad jag kan läsa i abstraktet/sammanfattningen och artikeln i Dagens Medicin så lämnar studien en hel del i övrigt att önska.

Det första jag slås av är att forskarna valt att kalla den metod som användes under andra halvan av 1900-talet för traditionell. I och för sig har vi en förmåga att anamma "traditioner" på bara något år, men hos mig förs tankarna till det ursprungliga eller till traditioner bland vanligt folk innan medicinen kom och petade i människors vanor. När man väljer att använda tradition om att amma efter klockan så vill man associera den fria amningen med något nytt och ogenomtänkt påfund, något som inte är traditionellt.

Det andra jag slås av är att det verkar bara vara av godo att barnen växer snabbt. Är det verkligen på det viset? Hur påverkar snabb och kraftig tillväxt framtida fetma och diabetes till exempel? Jämfört med undernärda barn ska förstås välnärda, ammade barn växa snabbare men är det verkligen bättre ju snabbare ett barn växer? Har en människa som är två meter automatiskt bättre hälsa än en som en och en halv meter?

Det är en liten studie, bara lite drygt 60 barn totalt. Den information som mammorna fått under studien är jätteviktig, fick de information i graviditeten redan? Vilken inställning till amning hade personerna som informerade om amning? Hur såg arbetssituationen ut i de båda grupperna. När det bara är cirka 30 personer i varje grupp gör en enda mamma ett utslag på 3%, tre mammor utgör nästan en tiondel. Studien följde mammorna upp till tre månader (tolv veckor), det vore väldigt intressant att se hur det gick efter till exempel fyra och sex månader – hur länge fungerar det att helamma efter klockan? Förr var det inte ovanligt att mammorna trodde de gick i sin vid fyra månader eftersom barnen kommer till en period då det krävs intensivamning för att mjölkproduktionen ska komma ikapp.

Å andra sidan började jag fundera på om det kanske är så att vi är så inrutade i våra liv att vi har svårt att bara "följa med" i livet som det är när man har småbarn? Kan det kanske vara så att det är lättare att fortsätta amma om man kan styra upp tillvaron? Vi lever i en tid där många upplever att det mesta kan styras och planeras: när vi ska ha semester, när vi ska ha barn, var vi ska bo och så vidare. I mitt arbete träffar jag så gott som dagligen mammor som är oroliga att deras barn inte ska få tillräckligt med mat när de ammar, då kan det säkert upplevas som en trygghet att veta att det räcker att amma tio minuter var tredje-fjärde timma.

Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

Kan man amma och ändå vara jämställd i förhållandet? Ibland kan man höra att det inte går att amma därför att det stänger ute pappan från mamma-barngemenskapen. Då kan man undra vad som menas med jämställdhet. Är det att båda ska vara jämlika i allt som görs i familjen? Båda lagar mat, diskar, byter däck på bilen, målar staket och vad det nu är som ska göras lika ofta som den andra? Hur passar barnets rätt till optimal omvårdnad och omsorg in i den bilden om man väljer flaska bara av den anledningen att pappa ska kunna vara med och mata?

Det är sant, ibland finns det omständigheter som gör att kvinnan absolut inte kan eller vill amma av någon anledning men är det rätt att välja bort amning av jämställdhetsskäl? Kan man anse att ett förhållande har förutsättningar att vara jämställt om båda måste mata barnet och där man ser amningen som ett hinder för jämställdheten eftersom pappan inte kan delta på annat sätt än springa med kuddar och massera fötterna på mamman?

Som de allra flesta vet anses modersmjölken vara optimerad för barnet, den innehåller inte bara viktiga näringsämnen utan tillväxtfaktorer och antikroppar som inte kan tillföras på kemisk väg. De hjälper barnet att växa fysiskt och mentalt och de skyddar barnet mot infektioner. Är det då rätt att välja bort det till förmån för pappans flaskmatande?

Ett barn behöver så mycket närhet de första månaderna i livet att det helt enkelt inte går att skämma bort det med närhet. När mamman inte ammar kan pappan ta över och bära, vagga, vyssja så att hon kan få lite egen tid att göra det hon vill, behöver eller måste. Blöjor ska bytas och magar ska rapas. Helgmorgnar är utmärkta tillfällen för pappan att ta sig tid att knyta an med sitt barn, ta sovmorgon var sin dag, amma och låt pappa ta över till nästa matning. Innan ni vet ordet av är det dags för smakportioner och då spelar det verkligen ingen roll om maten kommer från mamman eller pappan.Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

Att ord sårar vet vi, de kan också påverka hur vi ser på företeelser innan vi själva har bildat oss en uppfattning. Förutom våra egna erfarenheter och andras berättelser om att vara gravid och att föda färgar vår upplevelse av att vara gravid och våra förväntningar på förlossningen, läkarvetenskapens uttryck för det vi upplever har ibland en teknisk – för att inte säga negativ – klang. Det är inte bara i engelskan som man använder negativt laddade ord för att beskriva förlopp under graviditet och förlossning. Ta bara ordet värkar! Visst känns det som bara den när det tar i, särskilt de där sista centimetrarna innan barnet kommer men måste det göra ont? …eller värker det bara lite?

When doctors talk about being ?high risk?, a labour being ?prolonged?, ?an inadequate pelvis? or diagnose an ?incompetent cervix? or ?failure to progress? ? but especially when they make off-the-cuff comments about a ?lazy uterus?, a ?sloppy cervix? or a ?boggy fundus?, they present a view of the world, and the place of women in it, that imposes a certain set of values and that assumes that they, as scientists, can step back and make judgements separate from the objects and systems they study.

Sheila Kitzinger’s Letter from Europe Obstetric Metaphors and Marketing BIRTH March 1999 Vol. 26.1

I brevet av Kitzinger som citeras ovan reflekterar hon också över att de benämningar som används är hämtade från teknikens värld: barnet föds ut genom kvinnans förlossnings-kanal, man går på mödravårds-kontroller som för att besiktigas under graviditeten. Barnmorskan gör hinnsprängning när hon gör hål på fosterhinnorna och barnet skär igenom när huvudet börjar titta ut genom vaginan (när huvudet kröns). Läkaren berättar om riskerna – tänk om flygkaptenen skulle gå igenom riskerna med dagens flygning!? Hur visas kvinnor på bild då? Jo, ofta är det huvudlösa figurer med ett foster i livmodern, vill man göra bilden mer levande så lägger man till lite skelett och muskler.

Tja, då är det kanske inte så konstigt att graviditet och förlossning känns skrämmande ens för den mest vidlyftiga av barnaföderskor? …eller att vem som helst kan känna att hon måste ta på sig skulden för att hennes kropp var värksvag, hur ska en så vek kvinna någonsin kunna föda ett barn för egen kraft?

Visst händer det ibland att det blir problem under graviditet och förlossning men ibland kunde det kanske vara bra att ladda ord som har med det naturliga förloppet lite mer positivt. Ett ord betyder så mycket…Continue Reading

By:
On:
In: Okategoriserade

För de flesta känns det förmodligen ganska främmande att ta med de äldre barnen till förlossningen. Många gånger kan det bero på att man själv inte vill visa sig inför sina barn i den situationen, oftast handlar det kanske om att man är orolig över hur barnen ska uppleva det som händer eller vad som händer med barnen om något akut skulle inträffa.

Sarah, now 14, said about David?s birth 18 months ago, ”[?] When he came out he was all covered in blood. I expected him to be clean like in the films…. We were the first people he saw. It?s a nice experience. I think children should be there.”

Sarah, nu 14 år, berättade om Davids födelse för 18 månader sedan, ”[?] När han kom ut var han helt täckt med blod. Jag hade förväntat mig att han skulle vara lika ren som de är på film…. Vi var de första människor han såg. Det var en trevlig känsla. Jag tycker barn borde få vara med.”

Sheila Kitzinger’s Letter from Europe What Do We Tell the Children? BIRTH March 2002 Vol 29.1

I gamla tider, när de allra flesta kvinnor fortfarande födde hemma så var barnen ofta närvarande vid förlossningen på ett eller annat sätt. Ibland lämnades de bort till anhöriga, ibland kom någon hem och vaktade barnen under förlossningen och ibland fick de vara med inne hos mamman. Det berodde helt på hur de inblandade ville och kunde lösa barnvaktsfrågan. När förlossningarna flyttade in på sjukhus passade syskon inte längre in i bilden och de fick inte ens vara i närheten när det mindre syskonet föddes. Numera kan det ända ibland att föräldrarna har äldre syskon närvarande vid sjukhusförlossningar men det är sällan, vid hemförlossningar är det vanligare.

Sheila Kitzinger, som bland annat har skrivit boken ”Att vänta och föda barn”, sökte föräldrar som hade haft äldre syskon med vid förlossningen för att få veta barnens reaktioner. Alla barn som fått vara med vid mammans förlossning var glada att ha fått vara med, några tyckte att de inte tyckte om allt blod men var ändå nöjda. En sjuårig pojke sjöng ”Happy birthday to you” för sin lilla syster, en treårig pojke talade om för sin mamma att han tyckte att hon varit duktig som födde systern och en tvåårig pojke hjälpte till att badda mammas panna och fick hjälpa till att klippa navelsträngen. Berättelserna fortsätter i samma anda. Barnen hjälper till när de kan och vill, vissa stunder är det mer intressant att leka eller spela spel, och de känner sig delaktiga i födelsen av sitt syskon vilket gör att de känner att det blir ett speciellt band dem emellan.

Jag har själv aldrig haft mina barn med vid mina förlossningar (jag födde barn -97, -98 och -05) men skulle kunna tänka mig det om jag visste att förlossningen skulle gå lagom snabbt så att barnen inte skulle hinna tröttna på att vänta på sjukhuset. Det blir ett naturligt sätt att lära sig hur en förlossning går till, vad som händer och vad man gör. Med tanke på hur förlossningar ofta illustreras i media tror jag att det är viktigt att man pratar med sina barn om sina egna förlossningar så att de har realistiska bilder med sig till den dag det är deras tur. När jag pratar om barnens förlossningar märker jag också att de tycker det är väldigt spännande att höra hur det var när de föddes, de har redan skapat sig egna föreställningar om hur det ”ska” vara men det är inte alltid det stämmer överens med verkligheten.

När barnen växer upp kommer det säkert att bli aktuellt att ta reda på vad de får lära sig om detta i skolan. Diskuterar man de känslomässiga aspekterna på att föda barn? Jag vet att när jag gick på högstadiet visade de en förlossningsfilm som istället för att upplysa skrämde flickor inför sina kommande förlossningar, den filmen är borta men vad finns det nu istället? Pratar men om amning eller illustreras fortfarande bebisen med nappflaska i munnen?Continue Reading