LÄS MERA
Gravid
Känslor
Vanliga känslor då man fött ett prematurt barn
Föräldrar
Bowlby
En av förgrundsgestalterna bakom anknytningsteorin
Stress
Stress och anknytning
Utveckling
Hur anknytningen påverkar barnets utveckling
Aware Parenting
En filosofi för att stödja föräldrar i sitt föräldraskap.
Mamma
Anknytning
Om hur mamman knyter an redan under graviditeten
Depression och psykos
Sammanfattande sida om depressioner och psykoser i samband med förlossningen.
Pappa
Anknytning
Om pappans anknytning till barnet och hans roll för mammans anknytning
Kejsarsnitt
Sidan handlar om pappan och hans roll och hans känslor vid kejsarsnitt.
Barn
Anknytning
Om hur barnet knyter an till sina föräldrar
Namn
Avdelning under uppbyggnad om namn
Utveckling
Om barnets utveckling och anknytning det första året.
Att välja sjal
Tips inför val av sjal.
Böcker
En trygg bas
John Bowlby
Ett band för livet
Perris, Carlo
Graviditetens möjligheter
Margareta Broden
Spädbarnsåldern
Lars Smith och Stein Erik Ulvund
Fem år av ditt liv
Barbro Goldinger

Anknytning

Anknytning är det speciella band som uppstår mellan två individer när de lär känna varann och känner att de bryr sig om varann. Anknytningen till barnet är något som sker instinktivt. Det har utvecklats med evolutionen för att garantera att barnet blir beskyddat så att det kan överleva. Anknytningen har också en biologisk funktion. Känslomässiga processer ligger till grund för det känslomässiga beteendet och ett biologiskt kontrollsystem i hjärnan reglerar det känslomässigt drivna instinktiva beteendet som är centralt för att styra våra hämningar. Detta styrs från den högra hjärnhalvan, under barnets första levnadsår är det denna del av hjärnan som är dominant. Vill man beskriva anknytning biologiskt kan man påstå att det är en växelverkande reglering i den biologiska synkroniseringen mellan organismer.

Omgivningen påverkar i vilken grad anknytningen lyckas och svåra upplevelser kan påverka förmågan att knyta an till barnet på ett negativt sätt. I bindningen mellan mor och barn är bindningen till att börja med rent fysisk, efter hand kommer också ett psykiskt band där de båda individerna känner trygghet i varandras sällskap. Barnet känner sig tryggast i moderns famn, bröst mot bröst. I moderns famn vågar barnet möta värden, fullständigt trygg. Även om bindningen går i båda riktningar är det modern som först knyter an till sitt barn. Vanligtvis kan detta ta ett par veckor.

Alla kvinnor knyter an till sina barn på olika sätt. Hur detta görs beror till stor del på vad kvinnan bär med sig i sin psykologiska ryggsäck. Omedvetet följer de flesta kvinnor ändå ett av ett antal grundläggande mönster.

Ingen kvinna passar helt in i någon av modellerna men de flesta ligger närmast en av dessa.

Anknytning handlar också om förändringar som sker i barns anknytning till föräldrar eller andra viktiga personer under deras första levnadsår och om känslomässiga band genom hela livscykeln. Den första anknytningen sker när föräldern knyter an till sitt barn och barnet så småningom knyter an till föräldern. Andra viktiga anknytningsprocesser sker senare i livet till partnern, vänner och släktingar. I en studie där man filmade mor och barn 12 veckor efter förlossningen fann man att den grad modern knyter an till sitt barn till viss del kan förutses genom det sätt hon knyter an till sitt barn redan under graviditeten.

Redan direkt efter födelsen ges föräldrarna redskap att knyta an till sitt barn. Man har funnit att både mamman och pappan känner igen sitt nyfödda barns doft, doften liknade mammans som den var mot slutet av graviditeten. På så sätt kan både mamman och pappan känna igen sitt barn och knyta an till det.

Det kan finnas ett samband mellan trygghet och temperament, det beror lite på vad man lägger för betydelse i begreppet temperament. Anknytningen har inte så stor inverkan på om barnes blyghet, det har mer med personlighet att göra även om man kan hjälpa barnet fram. Däremot har man funnit att trygga barn är lugnare, de blir mer tillmötesgående och blir mindre undvikande samt uppvisar ett mer positivt beteende på det stora hela än barn som har en dålig anknytning till sina föräldrar när de är i hemmiljön. I en ovan miljö blir skillnaderna ännu större. Både mammans och pappans anknytning till barnet är viktiga eftersom de både fyller olika funktioner och kompletterar varann. Det är svårt att veta riktigt på vilket sätt det påverkar eftersom många studier är gjorda i USA där man bland annat har mycket kortare föräldraledighet. Utifrån de studier som finns behövs en bra anknytning till pappan därför att en dålig eller obefintlig anknytning kan leda till att barnet får en sämre självkänsla och självtillit samt upplever ett sämre egenvärde än andra barn. Å andra sidan kan en bra anknytning till mamman väga upp detta, om mamman knutit an till sitt barn så får barnet bättre självkänsla och självtillit samt upplever ett bättre egenvärde än andra barn. Allra bäst mår de barn där både mamman och pappan knutit an till sitt barn.

Hur vi fungerar inom familjen påverkar barnet i högsta grad. Om mamman och pappan har många konflikter blir det lätt konflikter mellan syskon, påträngande och överkontrollerande mamma likaså liksom en osäker anknytning mellan mamman och barnen. Vänliga och medkännande pappor underlättade den sociala interaktionen mellan syskonen. De tidiga erfarenheterna med första barnet hade en bestående effekt på syskonens förhållanden till varann liksom på vilket sätt föräldrarna behandlade syskonen olika. Ibland spekuleras det i om personer som bara håller sig till kortvariga förhållanden haft en dålig anknytning till ena eller båda föräldrarna, det verkar inte ha någon större betydelse utan beror troligen på andra orsaker.

Samtidigt som föräldrar och barn behöver knyta an till varann behöver föräldrarna kunna tillåta barnet att frigöra sig. Enligt en amerikansk studie var det så att mammor som har separationsångest och en osäker anknytning till sitt barn ofta själva har haft en osäker barndom där de hade flera negativa minnen och där deras egen frigörelse undergrävts på olika sätt. En partnerrelation där man har en trygg anknytning till varann är också den där parterna trivs bäst, litar mest på varann och har lättast att leva tillsammans.

Det är inte förrän på senare år som man börjat forska på det som kan antas vara dåliga anknytningsmönster, dessa studier har kunnat visa att en dålig anknytning kan påverka barnets utveckling negativt. I allmänhet handlar det om passiva föräldrar eller föräldrar som har olösta problem efter förluster eller trauman som har svårigheter att knyta an till sitt barn. Oorganiserad anknytning kan förklaras som att barnet utsätts för konflikten mellan närmande och undvikande där föräldern utgör en källa för såväl hot som trygghet. En liknande konflikt kan man se hor vuxna som lider av borderline-störningar i sin personlighet.

KÄLLA Ainsworth MD. Attachments beyond infancy. Am Psychol. 1989 Apr;44(4):709-16.
Alexandrov EO, Cowan PA, Cowan CP. Couple attachment and the quality of marital relationships: method and concept in the validation of the new couple attachment interview and coding system.Attach Hum Dev. 2005 Jun;7(2):123-52.
van Bakel HJA, Riksen-Walraven M Quality of infant-parent attachment as reflected in infant interactive behaviour during instructional tasks Journal of Child Psychology and Psychiatry Volume 43 Issue 3 Page 387 - March 2002 doi:10.1111/1469-7610.00029
Carranza LV, Kilmann PR. Links between perceived parent characteristics and attachment variables for young women from intact families. Adolescence. 2000 Summer;35(138):295-312
Green J, Goldwyn R Annotation: Attachment disorganisation and psychopathology: new findings in attachment research and their potential implications for developmental psychopathology in childhood Journal of Child Psychology and Psychiatry Volume 43 Issue 7 Page 835 - October 2002 doi:10.1111/1469-7610.00102
Holmes J Borderline personality disorder and the search for meaning: an attachment perspective Australian and New Zealand Journal of Psychiatry Volume 37 Issue 5 Page 524 - October 2003 doi:10.1046/j.1440-1614.2003.01232.x
Lutwak N, Ferrari JR. Understanding shame in adults: retrospective perceptions of parental-bonding during childhood. J Nerv Ment Dis. 1997 Oct;185(10):595-8.
Lutz WJ, Hock E. Maternal separation anxiety: relations to adult attachment representations in mothers of infants. J Genet Psychol. 1995 Mar;156(1):57-72.
Rydell AM, Bohlin G, Thorell LB. Representations of attachment to parents and shyness as predictors of children's relationships with teachers and peer competence in preschool. Attach Hum Dev. 2005 Jun;7(2):187-204
Sable P. Attachment, ethology and adult psychotherapy. Attach Hum Dev. 2004 Mar;6(1):3-19.
Schaal B, Marlier L. Maternal and paternal perception of individual odor signatures in human amniotic fluid--potential role in early bonding? Biol Neonate. 1998 Oct;74(4):266-73.
Schmitt DP. Is short-term mating the maladaptive result of insecure attachment? A test of competing evolutionary perspectives. Pers Soc Psychol Bull. 2005 Jun;31(6):747-68
Schore AN. Attachment and the regulation of the right brain Attach Hum Dev. 2000 Apr;2(1):23-47
Siddiqui A, Hägglöf B. (2000) Does maternal prenatal attachment predict postnatal mother-infant interaction? Early Hum Dev 2000 Jul;59(1):13-25
Stern, DN (1999) En mor blir till. Hur moderskap förändrar dig för all framtid. Stockholm: Natur och Kultur
Szewczyk-Sokolowski, Kelly, Bost, Wainwright Attachment, Temperament, and Preschool Children's Peer Acceptance Social Development Volume 14 Issue 3 Page 379 - August 2005 doi:10.1111/j.1467-9507.2005.00307.x
Volling BL, Belsky J. The contribution of mother-child and father-child relationships to the quality of sibling interaction: a longitudinal study. Child Dev. 1992 Oct;63(5):1209-22.