Norskor söker abort efter alkoholkampanjEn norsk kampanj mot alkohol under graviditeten har fått oväntade konsekvenser. Uppskrämda kvinnor har bett sin läkare om abort för att de tagit ett glas vin innan de visste om att de var gravida. [Dagens Medicin – Kvinnohälsa]

Information är alltid svårt, hur välmenande den än är. Det lär man sig ganska snart som barnmorska (och i kontakten med andra människor överhuvudtaget). Information som tas emot på "rätt sätt" av en människa kan feltolkas eller övertolkas av en annan. Samtidigt som det är en rejäl utmaning att hitta rätt ord och formuleringar för just den mamma jag har framför mig nu så finns det ju också en tjusning i utmaningen.

Som redaktör för 9månader har jag märkt det väldigt tydligt genom de reaktioner jag fått på olika artiklar. Samma artikel som upplevs som bekräftande och tryggt av en kvinna kan upplevas som oroande eller rent av skrämmande för en annan. Därför gäller det att väga orden så att så få som möjligt kan missförstå själva innebörden och förstå sammanhanget. Det är inte alltid så lätt, särskilt om jag hittar något jätteintressant som jag vill ha ut så snabbt som möjligt. I 9månader version 4.1 har jag skrivit om det mesta av det som skrevs för hastigt och rensat bort det mesta av det jag skrev för min egen skull. 9månader är mitt eget lilla hjärtebarn, så det är inte lätt att bara spara det som är bra och kasta det som mest bara har affektionsvärde.

När myndigheter går ut med välmenande råd är det ännu viktigare att föra fram saklig information och lyfta fram det som är kärnan i budskapet utan att ta bort fyllnaden som sätter informationen i rätt sammanhang. Den som för budskapet vidare har ett lika stort ansvar att sätta informationen i rätt sammanhang, som när det gäller alkohol och graviditet. Har verkligen de norska myndigheterna skrivit att embryot skadas vid ett glas vin eller är det media som försökt ta fram kärnan i budskapet och missat att sätta det i sitt sammanhang? Norska barnmorskor och läkare tycker att informationen är onyanserad och saknar vetenskaplig grund, tyvärr händer det allt för ofta att råd och rekommendationer inte har tillräcklig grund att stå på och medier har en tendens att haka på. Vi matas med så mycket motstridig information att många behöver raka besked även i frågor där många tycker att det räcker med "sunt förnuft".

Läs vidare …

Midwives concerned at new diet and baby gender research(MidNews) Louise Silverton, Deputy General Secretary of The Royal College of Midwives, said: ?We do empathise with mothers who may want a baby of a particular sex. However, having a good diet before conception and during pregnancy can lay the foundations for a healthier life for the unborn child, and the mother. Midwives are there to advise and support mothers about a healthy diet that produces a healthy child and one that will also improve and sustain the health of the mother.

?We would be concerned for… [midirs.org]

Igår läste jag artiklar i flera webbtidningar från hela världen att kosten i samband med befruktningen påverkar om man får en pojke eller flicka. Tydligen ökar bland annat en stadig frukost och proteinrik mat chansen att få en pojke. Jag försökte hitta originalartikeln ute på nätet men lyckades inte hitta den. Finns det någon som har en länk till den eller abstractet så får du gärna lägga länken som en kommentar till detta inlägg.

Barnmorskor i Storbritannien reagerade i alla fall direkt på uppgifterna eftersom målet alltid är att både mor och barn ska må så bra som möjligt och då kan koststatus vara viktigt. Det låter i och för sig rimligt att chansen att få en pojke är större om man äter ordentligt eftersom pojkfoster är lite känsligare än flickfoster, de behöver säkert lite mer och bättre näring för att överleva. Men det behöver inte betyda att chansen ökar att få en flicka om man äter dåligt – tvärtom ökar risken att man inte blir gravid alls om man äter tillräckligt dåligt.

Läs vidare …

Att ord sårar vet vi, de kan också påverka hur vi ser på företeelser innan vi själva har bildat oss en uppfattning. Förutom våra egna erfarenheter och andras berättelser om att vara gravid och att föda färgar vår upplevelse av att vara gravid och våra förväntningar på förlossningen, läkarvetenskapens uttryck för det vi upplever har ibland en teknisk – för att inte säga negativ – klang. Det är inte bara i engelskan som man använder negativt laddade ord för att beskriva förlopp under graviditet och förlossning. Ta bara ordet värkar! Visst känns det som bara den när det tar i, särskilt de där sista centimetrarna innan barnet kommer men måste det göra ont? …eller värker det bara lite?

When doctors talk about being ?high risk?, a labour being ?prolonged?, ?an inadequate pelvis? or diagnose an ?incompetent cervix? or ?failure to progress? ? but especially when they make off-the-cuff comments about a ?lazy uterus?, a ?sloppy cervix? or a ?boggy fundus?, they present a view of the world, and the place of women in it, that imposes a certain set of values and that assumes that they, as scientists, can step back and make judgements separate from the objects and systems they study.

Sheila Kitzinger’s Letter from Europe Obstetric Metaphors and Marketing BIRTH March 1999 Vol. 26.1

I brevet av Kitzinger som citeras ovan reflekterar hon också över att de benämningar som används är hämtade från teknikens värld: barnet föds ut genom kvinnans förlossnings-kanal, man går på mödravårds-kontroller som för att besiktigas under graviditeten. Barnmorskan gör hinnsprängning när hon gör hål på fosterhinnorna och barnet skär igenom när huvudet börjar titta ut genom vaginan (när huvudet kröns). Läkaren berättar om riskerna – tänk om flygkaptenen skulle gå igenom riskerna med dagens flygning!? Hur visas kvinnor på bild då? Jo, ofta är det huvudlösa figurer med ett foster i livmodern, vill man göra bilden mer levande så lägger man till lite skelett och muskler.

Tja, då är det kanske inte så konstigt att graviditet och förlossning känns skrämmande ens för den mest vidlyftiga av barnaföderskor? …eller att vem som helst kan känna att hon måste ta på sig skulden för att hennes kropp var värksvag, hur ska en så vek kvinna någonsin kunna föda ett barn för egen kraft?

Visst händer det ibland att det blir problem under graviditet och förlossning men ibland kunde det kanske vara bra att ladda ord som har med det naturliga förloppet lite mer positivt. Ett ord betyder så mycket…Läs vidare …

En lång väntan som bara blir längre dag för dag, vid senaste barnmorskebesöket sade barnmorskan att hon inte trodde vi skulle ses igen men det verkar nog bli så ändå… Att vänta barn i nio månader är en lång tid, att vänta längre kan kännas som nio månader om dagen. Vänner och släkt ringer ideligen och frågar om man är hemma fortfarande. Nötter!!! Hade jag varit på förlossningen antar jag att jag inte hade svarat i telefonen hemma.

En ”normal” graviditet varar i 40 veckor /- 2 veckor. Att föda i normal tid eller ”i tid” innebär alltså allt från 38 till 42 veckor. Innan dess föder man tidigt och efter det sent. Det är inte säkert att ens det räknas som utanför tiden, det beror på hur barnet mår. Ett barn som föds vid 36 fullgångna veckor kan må lika bra som ett annat som föds efter 40 veckor, barnet räknas visserligen som tidigt fött men behöver inte nödvändigtvis någon speciell vård för det. Tvillingar och andra -lingar föds ofta före beräknat förlossningsdatum, ju fler man väntar desto tidigare, men det är inte ovanligt att det kan gå 40 hela veckor också.

Av någon anledning så verkar det bara vara så att en del kvinnor bär sina barn längre än andra, de verkar ha bra förutsättningar för sina barn där inne i livmodern. ”Det känns inte som om jag fått en bebis”, tycker en del som gått länge och får ett lite större barn. Nej, så är det kanske. Visst har barnet samma behov som vilken nyfödd som helst men på en del sätt verkar det som om barn som ligger länge i livmodern fortsätter utvecklas därinne också och verkar mognare när de föds. Det räcker inte att barnet är stort för att man ska få den känslan utan det måste få ligga i livmodern i motsvarande utsträckning också.

En av de största rädslorna när det gäller överburenhet är att moderkakan ska sluta fungera. Därför brukar man få gå på kontroller på specialistmödravården när man gått 42 fulla veckor. Med tiden åldras moderkakan och till slut börjar den fungera allt sämre. Det finns dock en stor reservkapacitet och det ska mycket till innan barnet påverkas. Även om risken för barnet ökar ju längre man går över tiden så är risken ändå mindre än för de flesta andra vanliga komplikationer.

Hur länge man får vänta ytterligare innan läkarna på specialistmödravården väljer att ta i med hårdhandskarna för att få ut barnet varierar lite från plats till plats och naturligtvis beror det också på hur barnet verkar må. Någon gång runt 43 veckor görs i allmänhet något, oftast igångsättning med prostaglandiner eller värkstimulerande dropp. Ibland går det snabbt att få igång förlossningen och ibland tar det ganska lång tid. Till slut kommer barnet ändå.

Att njuta av sin graviditet efter 42-43 veckor är lättare sagt än gjort, men tänk på att egentligen finns det inget bättre ställe för ditt barn att vara på om det ändå har bestämt sig för att det trivs där!Läs vidare …