Det virus som orsakar Covid-19 kallades först novel corona virus (2019-nCoV) av WHO men kallas nu SARS-CoV-2 av International Committee on Taxonomy of Viruses.
Coronavirus är RNA-virus, det betyder att nukleinsyran som innehåller den genetiska koden är RNA till skillnad från DNA.
Covid-19 har en lägre dödlighet än andra coronavirus som SARS och MERS. Det smittar istället lättare än de båda andra. Viruset sprids genom de små droppar som blir vid hosta och nysningar, det har också hittats i avföring och blod men det är okänt om det smittar de vägarna.
Från början utgick ett worst case scenario ut från att 1-1,5% av befolkningen skulle bli sjuka i viruset. Den 11 mars var ett troligt scenario att 70% skulle kunna få viruset. Norge planerade för att 14% av befolkningen skulle bli sjuka och att ungefär 3-4% av de insjuknade skulle behöva sjukhusvård.Ingen vet hur det kommer att bli.
Även i år har vi haft den vanliga säsongsinfluensan men den hade avtagit i intensitet när Covid-19 kom. I den influensan räknar USAs smittskyddsmyndighet, CDC, med att 23 000 personer dött varav 149 barn under 18 år. I Kina var det vanligt att ha både vanliga influensan och Covid-19 samtidigt.
Vuxna med svårare sjukdom i COVID-19 utsöndrar en större mängd virus i näsan och smittar längre tid än lindriga fall.
Källa:
Axelsson, I. (2020) COVID-19 hos gravida kvinnor, ammande kvinnor och barn och ungdomar. Internetmedicin 2020-04-01