Hur covid-19 påverkar kroppen

SARS ‐ CoV ‐ 2 tar sig in i mottagliga värdceller med hjälp av ett visst protein, ACE2. Detta protein finns i stor mängd i de nedre luftvägarna men också i de övre luftvägarna, svalg och mag-tarmkanalen, särskilt tunntarmen. Viruset når slemhinnorna genom droppar eller via fingrar som berört ytorna på förorenade föremål och infekterar mottagliga celler.

Till skillnad från barn och unga individer som är mindre mottagliga för COVID-19 har äldre vuxna och de med komplikationer som diabetes mellitus och högt blodtryck de högsta dödlighetsnivåerna. Även om majoriteten av de smittade individerna saknar symtom eller bara har milda symtom kan de sprida virus via hosta, saliv och avföring. Efter en inkubationstid på upp till 14 dagar kan symtom som feber, hosta och sjukdomskänsla uppstå. Det är viktigt att vara vaksam på infekterade utan symtom eftersom de också sprider virus i luften och omgivningen.

I svåra COVID-19 fall antas cytokinstormar vara förknippade med systemisk vävnadsnedbrytning vilket kan få dödlig utgång. Om dessa cytokinstormar är vanligare hos äldre vuxna än unga är okänt. Lyckligtvis finns det inga rapporter om gravida kvinnor som drabbats av cytokinstormar orsakade av COVID-19.

En av de mest karakteristiska kännetecknen är att symtomen förvärras snabbt hos en del. Att det för en del går så snabbt från relativt milda förkylningsliknande symtom till akut andningssvårigheter antas vara mikrotrombi, små proppar, i lungorna.