Arbetet med att stärka kvinnors rätt är inte något nytt påfund utan är ett arbete som pågått inom många olika organisationer under mycket lång tid. När man ser på vad som egenligen hänt kan man förundras över hur lite som egentligen skett samtidigt som en tillbakablick verkligen ger perspektiv på tillvaron.

1734

Kvinnor får själva träffa avtal om giftermål, men måste fortfarande ha samtycke från sin far (giftoman).

1748

Första svenska kvinnan blir ledamot i vetenskapsakademien.

1842

Obligatorisk folkskola för både flickor och pojkar.

1845

Kvinnor får lika arvsrätt som män.

1853

Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.

1858

En ogift kvinna över 25 kan bli myndig om hon själv begär det i domstol, om hon sedan gifter sig blir hon omyndig igen.

1862

Myndiga, ogifta och kvinnor som hade egna inkomster av viss storlek eller en viss egen förmögenhet får rösträtt i kommunala val.

1864

Mannen förlorar sin lagliga rätt att aga hustrun. Skråtvånget avskaffas och både kvinnor och män får full näringsfrihet.

1870

Kvinnor får ta studentexamen och studera vid universitet.

1874

En gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

1884

Fredrika-Bremer-Förbundet bildas. Den första motionen om lika politiska rättigheter för kvinnor och män väcktes i riksdagen, motionen avslogs. En ogift kvinna blir myndig vid 21-års ålder

1903

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas.

1912

Första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval, antogs av andra kammaren men röstades ner av första kammaren.

1918

Allmän och lika rösträtt i kommunala val.

1919

Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Lagen som ger mannen rätt att upplösa äktenskapet inom sex månader om kvinnan visar sig inte vara oskuld avskaffas.

1921

Fem kvinnor kommer in i riksdagen efter valet.En kvinna blir myndig när hon fyller 21 år även om hon är gift.

1927

Moderskapsförsäkring införs.

1935

Lika pensionsålder för kvinnor och män.

1938

Bidragsförskott införs. Preventivmedel blir tillåtna.

1939

Det blir olagligt att avskeda en kvinna för att hon trolovar eller gifter sig.

1940

Det blir olagligt att avskeda en kvinna vid graviditet och barnsbörd.

1945

FN bildas, den 24 oktober träder FN-stadgan i kraft. Detta är det första folkrättsliga dokument som slår fast principen som lika rättigheter för män och kvinnor.

1946

FN:s kvinnokommission bildas. En av de viktigaste frågorna är frågan om kvinnlig rösträtt. När FN bildades hade 31 länder kvinnlig rösträtt. Numera har de flesta länder rösträtt för kvinnor men fortfarande har kvinnor inte rösträtt i t.ex. Förenade Arabemiraten, Oman, Qatar och Saudiarabien. Många länder tillåter inte allmänna val medan i en del länder kan rösträtten finnas, men inte utövas på grund av sedvänjor och kvinnors svaga ställning i samhället.

1947

Barnbidraget införs. Karin Kock-Lindberg blir den första kvinnan i regeringen.

1950

Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.

1951

Internationella arbetsorganisationen, ILO, antar en konvention om lika lön för kvinnor och män för likvärdigt arbete. Kvinnor blir förmyndare för sina barn vid makens död.

1952

Generalförsamlingen antar en konvention om kvinnors politiska rättigheter, inklusive rösträtt. Konventionen har utarbetats av kvinnokommissionen.

1958

Kvinnor får bli präster.

1960

Lag om lika lön för lika arbete.


Konvention som ska skydda flickor från tvångsgifte. I konventionen förbjuds barnäktenskap och en åldersgräns för äktenskap sätts. Kvinnan kan välja vems efternamn hon vill ha vid giftermål.

1967

Deklaration om avskaffning av diskriminering av kvinnor.

1970

Kvinnor och män får lika möjligheter att söka anställning till FN-sekretariatet genom en särskild deklaration. 13% kvinnor i den svenska riksdagen.

1971

Cecilia Nettelbrandt blir vice talman som första kvinna. Särbeskattning av makars arbetsinkomst införs.

1974

Föräldraförsäkringen införs. Föräldrarna får rätt att dela ledigheten vid barns födelse.

1975

Internationella kvinnoåret. FN:s första kvinnokonferens anordnas i Mexico City. Lagen om fri abort införs.

1976

FN:s kvinnoårtionde inleds. Generalförsamlingen upprättar Frivilliga fonden för FN:s kvinnoårtionde, UNIFEM, och Internationella forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors utveckling, INSTRAW.

1979

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor antas av generalförsamlingen. kvinnodiskrimineringskommittén upprättas för att granska efterlevnaden av konventionen .

1980

FN:s andra kvinnokonferens anordnas i Köpenhamn. Jämställdhetslagen införs. JämO (Jämställdhetsombudsmannen) inrättas.

1981

Diskrimingeringskonventionen träder i kraft när 20 länder har ratificerat den. Sverige var det första landet att ratificera konventionen.

1983

Alla yrken öppnas för kvinnor. Ny namnlagsom bl.a. innebär att make får rätt att anta kvinnans efternamn. Kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal.

1985

FN:s tredje kvinnokonferens anordnas i Nairobi.

1987

Sambolagen införs. Särbeskattning av kapitalinkomst införs. Första svenska kvinnan som blir vd i ett börsnoterat företag.

1988

38% kvinnor i den svenska riksdagen.

1991

Första kvinnliga talman blir Ingegerd Troedsson.

1992

Ny jämställdhetslag.

1993

FN anordnar en världskonferens om mänskliga rättigheter i Wien. Generalförsamlingen antar en deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor.

1994

Vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling i Kairo blir kvinnors rätt till abort omstridd. Man kommer fram till att kvinnors rätt till abort, där inte abort strider mot lagen, och till reproduktiv hälsa ska erkännas i handlingsprogrammet, som också fastslår att kvinnors status i familjen och i samhället måste förbättras. Birgitta Dahl blir andra kvinna som blir talman. Halva regeringen består av kvinnor och 43% är kvinnor i den svenska riksdagen.

1995

FN:s fjärde kvinnokonferens anordnas i Beijing.

1997

Knappt 25 procent av antalet företagare är kvinnor.

1998

Lagen om kvinnofrid.

2003

45% kvinnor i den svenska riksdagen.