Här presenteras nya och gamla studier gjorda runt om i världen. Vi har valt att även presentera äldre studier därför att det kan vara intressant att se hur det skiljer mellan olika tidsepoker lika väl som mellan olika länder.
Det varierar stort mellan olika länder, även i Europa, hur länge man ammar. I Skandinavien ammar vi relativt länge liksom i Grekland medan länder som Italien, Storbritannien, Frankrike och på Irland ammar relativt kort tid. I vissa utvecklingsländer är amningsfrekvensen mycket låg medan den i lantliga områden i till exempel Guinnea Bissau är så hög som 100% – delvis därför att det är en förutsättning för överlevnad hos de barnen.
I koranen kan man se att man länge haft vetskap om amningens fördelar. I vers 2:233 rekommenderas att barnet ammas i två år. Tidigt i Islams historia hade pappan till uppgift att försäkra sig om att barnet fick modersmjölk, kunde inte mamman ge det skulle den komma från en annan kvinna och ibland anställdes en amma och tidvis benämndes mjölken ”det vita blodet” vilket antydde hur viktigt den ansågs vara.
Bangladesh
I en stor studie som gjordes 1989 ammades barnen i 28 månader, lika länge på landet som i städer. Kvinnorna ammade längre för varje barn de fick.
Brasilien
I en studie gjord på ett urval av kvinnor i Brasilien ammade 99% sitt nyfödda barn. Det var dock ovanligt att helamma utan hela 80% gav vatten eller te till sitt barn under första levnadsveckan och 56% gav napp. Medianlängden för att helamma var 0 dagar och man gav annan mjölk efter 24 dagar. De som började ge annan mjölk under första månaden ammade i allmänhet bara två månader och resten av mammorna ammade i allmänhet 5,5 månader.
Egypten
En undersökning av skelett efter barn som levde i det gamla Egypten visade att barnen troligtvis ammades i sex månader innan de började få annan föda och att barnen var avvanda tills de fyllde tre år. Efter sex månaders ålder kunde de också få ko- eller getmjölk.
Eritrea
Under början av 1990-talet var medianåldern för första förlossningen var 21,4 år. Kvinnorna ammade sina barn i 22 månader. 16% av barn under 3 år var undernärda och 3% var mycket undernärda.
Filippinerna
En studie gjort i Filippinerna gjord i slutet av 1970-talet visade att 90% av kvinnorna lyckades med att få igång amningen och mer än 50% ammade tills barnet var minst ett år gammalt. Barnen ansågs tillräckligt stora för att äta fast föda vid ett år och uppmuntrades inte till amning längre. Den vanligaste orsaken till att kvinnorna slutade amma var att de blev gravida på nytt, det spelade ingen roll hur gammalt barnet var när det skedde. Folktro och traditioner spelade också en viktig roll för hur länge kvinnorna ammade.
Grekland
Homeros, den gamle greken som skrev om Illiaden var den förste som man vet skrev om amning bland grekerna. Utifrån hans skrifter ammades barnen av mamman, slavar eller ammor. Även om man föredrog amning så var det inte ovanligt att barnen matades med flaska, man har hittat glasflaskor i gamla barngravar och man har hittat enklare flaskor i ruiner.
Italien
I Italien ammar 91% av mammorna direkt efter förlossningen, vid sex månader ammar 47% och vid ett år ammar 12% enligt en italiensk studie gjord på ett urval av mammor. Vid ett halvårs ålder fick 68% av barnen tillägg eller ersättning medan 18% fick komjölk och vid ett års ålder fick 28% tillägg eller ersättning medan 65% fick komjölk. Smakportioner introducerades strax efter fyra månaders ålder, där börjar man oftast med fruktpuréer eller spannmålsprodukter. Faktorer som verkade påverka till kortare amning var napp, tidig introduktion av tillägg eller ersättning, ung mamma och tidig introduktion av smakportioner. Det var vanligare att mammor började ge smakportioner före tre månaders ålder om hon inte hade ammat, börjat tidigt med ersättning, om barnet hade låg vikt vid födelsen eller om mamman rökte.
Japan
Förr i tiden när mammorna i Japan inte hade tillräckligt med mjölk till sina barn fick någon annan amma dem, detta var en tradition som man höll fast vid fram till sekelskiftet 1900 ungefär då näringen blev bättre och mammorna började få mer mjölk i brösten. Mammorna ammade fritt och länge, bar sitt barn hud mot hud, samsov, och använde sig av ejiko – en korg gjord av gräs eller bambu. Från 1867 och framåt blev det allt vanligare att mata med flaska och många barn började lida av undernäring, amning var inte heller helt bra eftersom många barn drabbades av beriberi och blyencefalopati. Fram till mitten av 1970-talet minskade amningen, då antog Japan WHOs amningskod och amningen fick ett större stöd av läkare och andra i samhället.
Kina
I alla tider har det funnits åsikter om amning. Vid en jämförelse mellan västerländska skrifter och kinesiska kan man se att de kinesiska i mångt och mycket liknar dagens riktlinjer där man ser amning som en naturlig del av den första tiden som mamma medan äldre västerländsk litteratur fokuserar på problem och kvinnans oförmåga att amma. I Västeuropa har man varit fokuserad på innehållet i mjölken trots att det verkar vara så att det ska krävas ganska kraftig undernäring hos mamman innan det påverkar mjölken så att barnet inte växer som det ska. Amningen har medikaliserats, styrts och problematiserats i Västvärlden på ett sätt som aldrig skett i den kinesiska kulturen. En kinesisk text av Sun Simiao (581 to 682) från Tang Dynastin beskriver modersmjölken som en produkt av vitala energier. Under 1100-talet var de kinesiska rekommendationerna mycket lika de som ges ut i västvärlden idag.
Mali
I Mali födde kvinnor sitt första barn när de var ungefär 18,8 år under 1992-95. Barnen ammades ungefär i 21,5 månad. 23% av alla barn under tre år var lite undernärda och 6% mycket undernärda.
Sverige
Hur ofta och hur länge barnet suger varierar stort från barn till barn och från tid till tid hos samma barn. I en svensk studie där man förde logg varje dag under barnets första sex månader visade det sig att vid två veckor ammades barnen mellan tre och elva gånger på dagen och mellan en och fem gånger på natten. På dagen sög barnen allt från 20 minuter till 4 timmar och 35 minuter och på natten varierade det mellan 0 minuter till 2 timmar och 8 minuter. Under hela perioden var det bara 2% av barnen som inte ammades under natten vid varje given ålder. Vid fyra månaders ålder ammades 95% av barnen och 40% helammades. Kvinnor som ammade länge ammade oftare, de hade ammat tidigare barn länge och hade högre utbildning än kvinnor som ammade kortare tid. Kvinnor som ammade kortare tid var ofta rökare och barnen använde oftare napp.