Kristdemokraterna

Jämställdhet är viktigt. På arbetsmarknaden eftersträvar vi självklart lika lön för likvärdigt arbete. Också frågan om sjukskrivningarna är en jämställdhetsfråga. Betydligt fler kvinnor än män sjukskrivs, och då främst i offentlig sektor. Vi Kristdemokrater vill se en förändring på många plan. Rehabiliteringsarbetet måste bli bätte, därför satsat vi resurser på en helt ny rehabiliteringsförsäkring. Vi vill satsa extra resurser på kommuner och landsting. Dessutom vill vi öppna upp för alternativ till den offentliga drivna vården och omsorgen, men själklart med offentlig finansiering. Stat, kommun och landsting måste föregå med gott exempel vad gäller jämställdhet på arbetsplatser. Man ska både eftersträva en jämn fördelning av män och kvinnor såväl på arbetsplatser, i styrelser och på ledande poster.

Hur ser Kristdemokraterna på pappamånader?
Vi står bakom den pappamånad som finns men vill inte ha någon ytterligare. Det är viktigt för såväl barnet som för föräldrarna att pappa och mamma så långt det går delar på föräldraledigheten. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av barn skulle medföra många positiva effekter när det gäller ökad familjestabilitet, jämställdhet och inte minst när det gäller förbättrad kontakt mellan pappor och barn.
Det är självklart att mamman och pappan själva ska besluta om vem som ska vara föräldraledig under vilken period. Familjers omständigheter ser olika ut och en enda lösning passar inte alla. Istället för att styra föräldrarnas val vill vi uppmuntra och stödja pappor att ta ut mer av föräldraledigheten. Man bör man undersöka och undanröja eventuella hinder för pappors uttag av föräldraledighet. Föräldraförsäkringens nivå har, till följd av ojämn lönestruktur mellan kvinnor och män, troligtvis en inte obetydlig effekt på hur makarna har möjlighet att välja att fördela föräldraledigheten mellan sig. Därför föreslår kristdemokraterna att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen höjs från 80 till 90 procent samt att taket höjs från 7,5 till 11 prisbasbelopp. Samtidigt höjer vi även garantinivån från dagens 120 kr/dag till 200 kr/dag.
Vi vill också starta en nationell kampanj för ett barnvänligt arbetsliv. Arbetsgivare som på olika sätt uppmuntrar både mammor och pappor till föräldraledighet bör premieras, t.ex. genom en jämställdhetsmärkning. Vi vill även skärpa jämställdhetslagen så att den blir ett användbart skydd mot diskriminering under föräldraledighet. Man ska ha rätt att återta sin tjänst utan försämrade villkor.

Hur ser Kristdemokraterna på föräldraledighet?
Kristdemokraterna vill reformera föräldraförsäkringen. Taket höjs från 7,5 till 11 prisbasbelopp så att 90 procent av alla heltidsarbetande omfattas fullt ut av försäkringen. Ersättningsnivån i föräldraförsäkringen höjs till 90 procent. Sedan tidigare har Kristdemokraterna i budgetförslag finansierat en höjning av garantinivån i föräldraförsäkringen från dagens 120 kronor per dag till 200 kronor per dag. För att familjen skall kunna ha en reell ekonomisk möjlighet att vara föräldralediga längre än ett år inför vi även ett skattefritt barnomsorgskonto på 80.000 kronor för barn mellan ett och tre år. Pengarna går direkt till familjen. Kontobeloppet trappas av i förhållande till hur lång tid barnet har kommunalt finansierad barnomsorg. Halvtid i förskolan ger halvt barnomsorgskonto. Maximalt 40.000 kronor per år kan tas ut. På så sätt kan man bl.a. välja att gå ner i arbetstid eller förlänga sin föräldraledighet på heltid i ytterligare två år. Samtidigt inför vi även rätten till tre års tjänstledighet.

Hur ser Kristdemokraterna på föräldraskap i kombination med arbete?
För att öka familjens möjlighet att få ihop livspusslet med karriär, barn och hushållsarbete vill vi bl.a. införa ett barnomsorgskonto (se ovan), tillgång på god barnomsorg med mindre barngrupper, en högre föräldraförsäkring, skattelättnader på hushållstjänster, möjlighet till flexibel arbetstid och rätt till tre års tjänstledighet.
Vi anser att föräldraskap skall ses som den kompetenshöjande och viktiga samhällsuppgift det är, oavsett om man är man eller kvinna. Därför bör man starta en nationell kampanj för ett barnvänligt arbetsliv för att uppmärksamma alla på det. Politiker, arbetsgivare och fackföreningar måste gemensamt arbeta fram former för ett mer barnvänligt arbetsliv. Arbetsgivare som på olika sätt uppmuntrar både mammor och pappor till föräldraledighet bör premieras, t.ex. genom en jämställdhetsmärkning.
För att arbetsgivaren inte ska få merkostnader för föräldraledig arbetstagare ska semesterersättning till föräldraledig istället betalas ut av försäkringskassan. För att stödja föräldrarna att kunna dela på ledigheten måste eventuella hinder för pappors uttag av föräldraledighet undersökas och undanröjas. Vi vill även skärpa jämställdhetslagen så att den blir ett användbart skydd mot diskriminering under föräldraledighet. Man ska ha rätt att återta sin tjänst utan försämrade villkor.

På vilket sätt vill Kristdemokraterna förbättra förhållandena för kvinnor som kommer tillbaks till arbetslivet efter en mammaledighet?
Vi vill intesifiera arbetet mot diskriminering av föräldrar som är hemma hos sina barn. Både arbetsgivare och fack har ett stort ansvar. Genom att så slå samman diskrimineringslagstiftningarna till en rättighetslagstiftning med en rättighetsombudsman gör man det enklare för både drabbade personer och fack att driva frågor, liksom för arbetsgivare att följa lagstiftningen. Vi vill även skärpa jämställdhetslagen så att den blir ett användbart skydd mot diskriminering under föräldraledighet. Man ska ha rätt att återta sin tjänst utan försämrade villkor.

På vilka sätt vill Kristdemokraterna göra det lättare för pappor att ta ut föräldraledighet?
Vår politik (se svaren på de andra frågorna) gör det lättare för pappor att ta ledigt för att tillbringa mer tid med sina barn. Vi vill också intesifiera arbetet med attityder till pappaledighet. Många pappor vill vara hemma mer med sina barn, men upplever att arbetsgivare och kollegor inte gillar det. Även här har både fack och arbetsgivare ett stort ansvar för att förändringar sker.

Finns det förslag på förbättringar inom barnomsorgen?
Vill satsar mer pengar än den socialdemokratiska regeringen på kommunerna, som ansvarar för barnomsorg. Vi vill också att skolverket tar fram riktlinjer till tak för barngruppernas storlek. Detta ska sedan kommunerna åläggas att följa.

Vad anser Kristdemokraterna om dagispeng?
Vi föreslår istället ett barnomsorgskonto (se ovan).

Hur ser Kristdemokraterna på hälso- och sjukvård?
Vill vi ha alternativ inom hälso- och sjukvården. Det ökar mångaladen och valfriheten för alla. Vi värnar den gemensamma finansieringen av vården och omsorgen. Kristdemokraterna vill satsa mer på vården och är beredda att låta vårdens resurser stiga motsvarande en ökad andel av BNP från nuvarande ca 8,5 procent till 10 procent. Det motsvarar ett reellt resurstillskott som ökar med ca tre miljarder kronor per år, eller sammantaget 30 miljarder kronor under nästa mandatperiod. Ju bättre ekonomisk tillväxt desto snabbare kan detta uppnås. De närmaste två åren kommerstatsbidraget till landstingen öka med ca 1,5 miljarder kronor med Kristdemokraternas politik.

Vilka konsevenser får det för gravida kvinnor?
En förlossningspeng införs. Den innebär att ersättningen följer med kvinnas val av förlossningsklinik. Då ges förlossningsklinikerna betydligt större möjligheter att planera och utveckla sin verksamhet. Detta möjliggör även en utbyggnad av antalet förlossningsplatser där det behövs samt att de mindre förlossningklinikerna kan behållas.

Hur vill Kristdemokraterna förbättra mödravården?
Från den första kontakten med mödravårdscentralen, under förlossningen och i eftervården ska den gravida kvinnan vara garanterad plats och stöd av sin barnmorska genom en uttrycklig platsgaranti. Att föda barn är en omvälvande händelse i kvinnans och familjens liv och det måste ställas höga krav på både vården och omhändertagandet. Det barnvänliga samhället måste börja redan på MVC!

Hur vill Kristdemokraterna förbättra förlossningsvården?
Vi vill införa en BB-garanti som innehåller en platsgaranti och en förlossningspeng. BB-garantin kommer förbättra kontinuiteten mellan mödra- och förlossningsvård. Allt för att ge bättre stöd, delaktighet och trygghet för blivande föräldrar.
Platsgarantin innebär:
* att kvinnan på mödravårdscentralen gör upp om plats på förlossningsklinik och BB
* att kvinnan och barnet är garanterade minst tre dagar på BB innan hemgång
* att kvinnan är garanterad ett kontinuerligt stöd av sin barnmorska under mödra- förlossnings- och eftervården.
Förlossningspeng innebär:
* förlossningspengen går till den förlossningsavdelning som kvinnan väljer
* förlossningspengen ska vara högre än dagens ersättningar per förlossning för att möjliggöra kvalitetesförbättringar
För att möjliggöra de ökade kvalitetskrav som BB-garantin innebär bör förlossningspengen vara högre än dagens ersättningar per förlossning. Varje normalt förlossningstillfälle kostar idag i genomsnitt 16 000 – 18 000 kronor. Förlossningspengen bör därför vid normala förlossningar uppgå till ett belopp som är något högre än detta.

Hur vill Kristdemokraterna förbättra barnavården?
Våra ekonomiska satsningar på vården ska givetvis komma även barnavården till del. På olika håll i landet bedrivs olika familjecentraler där flera aktörer är med och arbetar tillsammans. Det kan vara socialtjänst, skolan, öppen förskola, kyrkor, föreningar, vårdcentraler, som arbetar utifrån en gemensam målsättning och med barnets bästa i centrum. Familjecentral organiseras utifrån lokala förutsättningar och behov och utgör en viktig förebyggande och stödjande verksamhet ute i kommunerna. Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att mödravårds- och barnavårdscentralen har alldeles särskilda möjligheter att tidigt upptäcka och uppmärksamma barn och familjer som behöver stöd och hjälp. Dessutom har de ett stort förtroende bland föräldrarna och fyller en funktion för nära nog alla barn och familjer i landet.

Hur vill Kristdemokraterna stimulera människor att söka arbete inom vård och omsorg?
Öka de finansiella resurserna till vården. Det kan ske genom ökade statsbidrag till landsting och kommuner, men framförallt genom en tillväxtpolitik som ökar kommunsektorns skatteunderlag och självfinansiering.
Ett problem är att sjukvårdspersonalen har för låga löner. Orsaken är troligtvis att det traditionellt varit ett kvinnligt yrke. I de flesta kvinnliga yrkena är lönerna genomsnittligt lägre än i de yrken som traditionellt varit manliga. Denna typ av ojämlikhet, oavsett yrke, måste vi arbeta mycket hårt för att undanröja.
Återställ personalens arbetsglädje och framtidstro. Uppvärdera undersköterskornas roll och se över kompenskraven och möjligheterna till fortbildning. För alla yrkesgrupper inom vården bör yrkesinnehåll, kompetenskrav och karriärsvägar förnyas och utvecklas. De senaste årens nedskärningar inom vårdområdet har drabbat omvårdnaden mest. Det är angeläget att personalen har tid att lyssna och diskutera patientens symtom, oro eller ångest. Alltför mycket administrativa uppgifter läggs på läkare och sjuksköterskor. Administrationen måste begränsas och utföras av särskilt avdelad personal.
Göra ledarskap och organisation mer effektiv. Korta beslutsvägar, stort inflytande från de som jobbar i vården.
Vi tror på en mångfald i själva utförandet av vård, men att vården ska betalas solidariskt via skatt. Det innebär att olika offentliga förvaltningar, offentliga eller privata bolag, kooperativ och ideella föreningar kan delta i produktionen av hälso- och sjukvård samt omsorg av äldre och funktionshindrade. Men betalningen ska ske med gemensamma medel och endast i liten omfattning via avgifter.
Öka antalet utbildningsplatser för både läkar- och sjuksköterskelinje samt inom omvårdnadsprogrammen. Det är även viktigt att se över dimensioneringen av specialistutbildningen för läkare och vidareutbildningen för sjuksköterskor.