1800-t

1824 förfinade kemisten Dumas och läkaren Prévost Spallanzinis experiment och silade sädesvätskan och fann att det var den delen som innehöll spermierna som ledde till att ägget befruktades. De fann också ägg hos hundar men publicerade aldrig sina fynd, istället ses Baer som den som fann att i äggblåsorna finns de små kulor som utgör ägget.

1839 visade den tyske anatomen Schwann att ägget är en cell och 1865 visade Schweiger-Seidel och La Valette Saint-Georges att spermien är en cell. Fortfarande var mekanismerna kring befruktningen höljda i dunkel.

Den tyske zoologen Hertwig forskade på sjöborrar, de var tacksamma eftersom deras ägg är genomskinliga.1875 upptäckte han hur de båda cellerna smälter samman och börjar dela på sig. Han visade att båda var lika viktiga vid tillblivelsen av en ny människa.

Genom att studera spolmaskar upptäckte van Beneden 1883 att könscellerna bestod av kromosomer. Härmed fick man ytterligare bevis för att båda deltar likvärdigt. Några år in på 1900-talet visste man att kromosomuppsättningen avgör barnets kön. Varför det ibland föddes fler flickor och ibland fler pojkar var en gåta.

KÄLLA Perhrsson, A-L (1981) Det stora undret. Stockholm: Prisma