Spädbarnets skrik och gråt

Ett spädbarns skrik och gråt är dess sätt att förmedla sig med omvärlden. Riktigt små bebisar, redan mindre än en månad gamla, har ett varierat skrik. Det skiljer sig från barn till barn och från situation till situation. Ett hungerskrik har till exempel ett visst mönster som går att skilja ut från andra skrik.

Det kan vara så som många redan anat att bebisar som är intensiva och svåra att avleda också skriker mer. Det kan vara så att de barnen också är känsligare för sinnesintryck vilket gör det till en större utmaning att trösta dem.

En viktig del i anknytningsprocessen är att reagera på barnets skrik. En studie gjord på danska kvinnor och deras barn visade att det är vanligare att bära mycket på sina barn där än i många andra västländer. De danska barnen hade en skriktopp fram till två månaders ålder med mest skrik på kvällen. Även om det är individuellt hur mycket barn skriker så kan det känslomässiga omhändertagandet av barnen vara en faktor som påverkar hur mycket barnet skriker.

Det finns ett samband mellan hur mamman mår och hur mycket barnet skriker, en mamma som mår dåligt efter förlossningen har generellt också ett skrikigare barn. Vad som är orsak och verkan är kanske svårt att säga, men det är ett observandum när föräldrar söker hjälp för skrikiga barn.

Att på ett dåligt sätt låta bli att bry sig om sitt barns skrik verkar på något sätt stimulera barnets förmåga att hantera kriser. Ju oftare en mamma struntar i sitt barns skrik under dess första nio levnadsveckor, desto mindre skriker barnet under de nästkommande nio veckorna.

I en japansk studie jämförde man skriket hos prematurbarn med hjärnskador som lindades med sådana som fick massage. Man fann att barn som lindades skrek mindre än massage-barnen. Föräldrarna märkte själva skillnaden och var mer nöjda med metoden än föräldrarna i den andra gruppen.

Förr i tiden, har vi fått höra, skulle barnet få skrika tills det tystnade, ”vädra lungorna”. För över hundra år sedan gavs en amerikansk bok ut som uppmanade föräldrarna att låta barnet ”gråta ut”, första natten kunde det ta en timme, i vissa fall två-tre timmar, andra natten skulle det gå på en kvart och tredje natten skulle barnet inte gråta alls innan det somnade. Sedan dess har generationer av föräldrar fått höra att det är bra att låta barnet skrika trots att de oftast känt att det var att gå emot deras natur. En mildare variant är att låta barnet skrika och sedan titta till det var femte minut eller så för att klappa om det och försäkra att man finns där (utan att plocka upp barnet). De flesta av oss reagerar i vilket fall som helst på bebisens gråt och vill trösta så gott det går. Det är en sund reaktion att vilja trösta det barn som gråter, ett barn som aldrig blir tröstat i sin gråt löper större risk att få en sämre tillit till andra människor, få sämre självkänsla, känna sig maktlösa och ha en kronisk oro senare i livet.

Det finns i huvudsak två orsaker till att bebisen gråter, den första är att den försöker uttrycka ett behov (trött, uttråkad, hungrig, vill bli buren o.s.v.), den andra orsaken är lite mer otydlig eftersom många barn gråter trots att de verkar ha fått sina behov tillgodosedda. Runt sex veckors ålder har många barn en skriktopp som kan pågå flera timmar varje dag. Ofta kallar man det kolik och hänvisar till gaser i magen eller andra magproblem. De flesta barn som skriker är dock fullt friska. Istället kan det finnas känslomässiga orsaker till skrikandet. Man tror att depressioner under graviditeten hos mamman och/eller komplikationer vid förlossningen kan påverka barnet så att det blir stressat under den första tiden efter förlossningen, studier har visat att barn i liknande fall har haft en tendens att bli mer skrikiga under den första tiden efter förlossningen. Nyfödda och särskilt prematurfödda barn har lätt att bli överstimulerade och behöver gråta för att lätta på trycket. Lite större bebisar blir frustrerade och har lättare att gråta dagarna eller veckorna innan de lär sig något nytt såsom att greppa med händerna, sitta eller krypa – en bebis som kommer mer bakåt än framåt behöver gråten för att släppa frustrationen över att inte lyckas med det han tar sig för. Syskon, stressade föräldrar och skrämmande upplevelser är andra saker som kan göra att bebisen blir stressad och gråter. Utöver det kan barnet vara med om rent traumatiska händelser som sjukhusvård, operationer, skilsmässor och liknande. Som väl är har barnet utrustats med förmågan att läka många av dessa trauman genom att gråta. Gråten hjälper till att återställa den kemiska balansen i kroppen.

Det man kan göra när man försäkrat sig om att alla behov är tillfredsställda och att barnet är friskt är att hålla barnet nära och låta det gråta klart. Ett barn som gråter behöver närhet och uppmärksamhet, det ska inte lämnas ensamt. Det är en viktig del i föräldraskapet även om man kan känna att det finns andra saker som behöver uträttas. I längden har man igen den tiden eftersom barnet blir lugnare och sover bättre. Ett barn som gråter är inte avvisande, tvärtom visar det tillit och att det är tryggt i din famn – precis som du själv skulle göra om du grät ut hos någon.

Den som har fått gråta i en trygg famn vet hur det känns, hur lättad och lugn man känner sig efteråt. Detsamma upplever det stressade eller frustrerade barnet om det får gråta i sin förälders famn. Genom att sätta sig med barnet i ett lugnt rum och prata lugnande med barnet tills det har gråtit färdigt hjälper föräldern barnet att få ur sig stress och frustration. När barnet gråtit färdigt känner det sig avslappnat och kan somna in i ro. Ibland, särskilt om föräldern är trött redan från början, när barnet behöver mer tid på sig för att komma till ro kan det hjälpa att någon annan tar barnet i sin famn. Det är aldrig bra att lämna barnet ensamt i sin gråt utan det är bättre att försöka avlösa varann.

Man kan inte skämma bort ett barn genom att uppfylla dess behov när det gråter eller skriker. Tvärtom skapar det trygga och självständiga barn. Barn som lämnas ensamma att skrika får högre nivåer bland annat av stresshormonet cortisol. Samtidigt finns det en nytta i att få gråta i förälderns famn, gråten löser också stress så att barnet kan koppla av. Även vuxna mår bra av att gråta för att släppa på spänningar i kroppen och själen och man har sett att barn som inte har kunnat eller fått gråta under barndomen har byggt upp spänningar som inte har kunnat lösgöras förrän de tillåtit sig att gråta i vuxen ålder. När vi gråter sänks blodtrycket och kroppstemperaturen, hjärtfrekvensen sjunker och vi får mer synkroniserade EEG-mönster.

En del föräldrar har svårt att förstå och acceptera gråten. Det kan gå tillbaka till deras egen barndom då de inte tilläts gråta färdigt. De kanske tröstades med napp så fort de grät, man kanske busade med dem så att de skulle komma på andra tankar eller försökte distrahera dem med leksaker eller lek när allt de behövde var att få gråta klart i någons famn. Gråt kan också ha bemötts med skäll från föräldrarna när de inte orkade mer och längre upp i åldern kanske gråt inte har varit ett accepterat sätt att visa känslor. Har man själv inte fått gråta när man haft behov för det så är det inte lätt att veta hur man ska hantera och bemöta andras gråt.

Genom att låta barnet få ”gråta av sig” i famnen hjälps barnet att göra sig av med den stress och överstimulering som byggts upp under dagen och barnet får en bättre sömn när det släpper. Föräldrar som haft problem med gråtande bebisar har märkt att de blivit lugnare och haft lättare att somna in när de börjat bära eller hålla sitt barn på kvällen. Man har också sett att barn som får känslomässigt stöd även när de blir äldre blir lugnare och mer varsamma mot andra. Genom att bära eller hålla barnet när det gråter byggs ett känslomässigt band mellan förälder och barn, barnet lär sig att lita på föräldern och det bygger upp sin egen självkänsla tillsammans med föräldern. I längden kan det utgöra en grund för en lillitsfull relation upp i tonåren när barnet känner att det har föräldrar som lyssnar och tar deras tankar på allvar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.