Kängurumetoden

Kängurumetoden som går ut på att man ger barnet hud-mot-hud kontakt, ammar fritt och helt (i den mån det går) samt att man får komma hem från sjukhuset så snart det bara är möjligt utvecklades primärt för vård av för tidigt födda barn men med tiden har man insett att även barn födda i rätt tid kan må bättre om de får hud mot hudkontakt.

Några av fördelarna som kängurumetoden ger är:

  • barnet får en bättre temperaturreglering
  • När barnet läggs hud mot hud klarar det att hålla sin kroppstemperatur trots att det behöver värmereglering i kuvösen. Gasutbytet är också mer effektivt vid hud mot hudkontakt.

  • det för tidigt födda barnet mår bättre och växer bättre
  • barnet sover bättre och gråter mindre
  • antas påverka barnets neurofysiologiska utveckling
  • för tidigt födda barn får en bättre perceptuell-kognitiv och motorisk utveckling
  • Förbättringen märks såväl efter 6 månader korrigerad ålder som efter ett år.

  • lågviktiga barn ökar snabbare i vikt
  • från 32 veckors graviditetsålder är kängurumetoden en bra smärtlindringsmetod vid hälstick
  • föräldrarnas självförtroende i föräldrarollen ökar
  • mammorna blir mindre deprimerade och ser färre fel hos sitt barn
  • föräldrarna har lättare att knyta an till sitt barn
  • Hud mot hudkontakt frisätter kolecystokinin och opioida peptider som påverkar barnets känslomässiga reglering och bidrar till att barnet och mamman dras till varann och underlättar kontakten och anknytningen. Anknytningen är viktig därför att den får föräldrar att bete sig på ett sådant sätt att det främjar barnets växt och utveckling, de att mår bra, uppfattar barnets behov och interagerar med sitt det

  • hjälper föräldrarna att lära känna sitt barn
  • både föräldrarna och barnet blir lugnare

Till metodens nackdel kan läggas att föräldrar känner att de har sämre socialt stöd än föräldrar som inte använder kängurumetoden, det kan bero på att de inte stannar kvar lika länge på sjukhuset och får stöd av personalen.

Musik i samband med kängurumetoden kan ha goda effekter. Det verkar som om barn som får höra musik samtidigt som de vårdas med kängurumetoden blir lugnare och skriker mindre. Det har också goda effekter på föräldern som blir lugnare.

Egentligen kanske det inte är själva hud mot hudkontakten som gör att barnet mår bra och växer bättre, enligt en studie där man jämförde föräldrar som gosade med sina bebisar enligt kängurumetoden med föräldrar som gosade på samma sätt men med vanliga kläder på sig istället för hud mot hudkontakt visade det sig att barnen i båda grupperna klarade att hålla temeraturen lika bra, växte lika snabbt, kunde åka hem från sjukhuset lika snabbt och ammades lika länge. Även föräldrarna kände sig lika lugna och hade samma förväntningar i båda grupperna. Samma sak när man jämför kängurumetoden med vanligt traditionellt bärande, barnet ökar lika mycket i längd och vikt oavsett på vilket sätt man är nära sitt barn. Den skillnad som kan ses är att barn som hålls med kängurumetoden får ett snabbare växande huvudomfång. Det kan vara så att hud mot hudkontakten också kan underlätta amningen.

Rädda barnen har haft ett projekt i Malawi, ett av världens fattigaste länder, där barnadödligheten är stor. De allra mest kritiska dagarna för ett nyfött barn är de första dygnen efter förlossningen. En av orsakerna är att det tar ett tag innan barnet kan hålla kroppsvärmen ordentligt. Därför instruerades kvinnorna att bära barnet nära kroppen vilket ökade barnens chanser att överleva, särskilt för tidigt födda och barn med låg födelsevikt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.