Före 6 veckor

Den första tiden efter födelsen handlar om barnets tillit-misstro till andra personers förmåga och vilja att tillgodose grundläggande behov (värme, föda, skydd, närhet, kontakt). Fungerar det bra leder det med tiden till att barnet kan se framåt, klarar av frustration och lär sig att dess behov inte måste tillfredsställas direkt utan barnet kan vänta en stund. Fungerar det dåligt leder det till att barnet blir misstänksamt, avvisande, resignerar och blir tillbakadraget.

Hälften av det nyfödda barnets sömn består av drömsömn.

Barnet föds med en massa reflexer, de är förmodligen rester från vårt ursprung och de flesta växer bort inom det första året. Det nyfödda barnet har bland annat babinskireflexen (spretar med tårna vid beröring av fotsulan), gåreflexen, simreflexen (simrörelser om barnet placeras på mage eller i vatten), gripreflexen (både händer och fötter tar tag i föremål som kommer emot), mororeflexen (slår ut med armarna vid hastiga ljud eller rörelser) och sökreflexen (vänder huvudet vid rörelse mot kinden).

Barnet kan fokusera 20- från ansiktet, det tycker om att se runda former och former som påminner om mun och ögon. Hörseln är däremot välutvecklad och barnet tycker om att lyssna på röster men kan bli skrämt av plötsliga ljud. Barnet tycker också om att lyssna till ljud som det känner igen från livmodern, har man spelat en viss musik eller läst en saga regelbundet under graviditeten kan barnet tycka om att höra det igen efter födelsen.

Lukt- och smaksinnet är välutvecklat vid födelsen. En anledning kan vara att det underlättar för barnet att känna igen mamman. Smärtsinnet är inte särskilt väl utvecklat, även om spädbarn känner smärta så är de lätta att avleda med sockerlösning och beröring. Barnet tar in olika sinnesintryck – allt är ju alldeles nytt, hela världen ska upptäckas.

Det nyfödda barnet är inte känslolöst som man trodde förr, en av de första känslorna är rädsla eller fruktan men också förvåning är en känsla som barnet har med från början. Även om barnet ännu inte pratar på länge så kan det ändå kommunicera med ljud och gester. Det har ett speciellt skrik för hunger, ett för obehag och ett för ilska.

Barnet är redan från födelsen aktiv i sitt kontaktskapande med andra människor. Det första leendet kommer ofta någon av de första dagarna efter födelsen. Det första sociala leendet visar sig runt sex veckor hos de flesta barn. Såväl gråten som leendet är barnets sätt att söka kontakt, på många sätt är leendet mer effektivt som kontaktskapare eftersom det uppmuntrar den vuxna att fortsätta kommunicera medan den vuxna kanske nöjer sig när barnet slutar gråta. Samspelet mellan barn och vuxen gör att barnet känner tilltro både till sig själv som varelse och till att den vuxne kommer att försöka tillfredsställa dess behov.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.