Begreppet hälsa

Det patogeniska, sjukliga, synsättet dominerar allt för ofta i den västerländska medicinen. Man har fokus på sjukdomar och hur man ska kunna lindra eller bota dessa. Det finns naturligtvis ett moraliskt ansvar att hjälpa människor i nöd vilket är den bakomliggande orsaken till det patogeniska synsättet. För att kunna hjälpa behöver man veta vad som är problemet. Samtidigt är det viktigt att veta vad som håller människor friska och vad som gör att de upplever hälsa trots sjukdom eftersom det kan bidra till läkningsprocessen. Den salutogeniska modellen utarbetades av Aaron Antonovsky. Han hade börjat fundera över vad det var som gjorde att många av de människor som överlevde koncentrationslägren trots allt mådde ganska bra och kunde beskriva sitt liv i positiva termer. Han kom fram till att KASAM var viktigt. Ett salutogenskt synsätt utgår från det friska hos människan och ser det som det normala, även om man har många svåra sjukdomar så kan man uppleva att man har hälsan.

Begreppet hälsa är omöjligt att definiera på ett entydigt sätt, många gånger när författare och myndigheter ska förklara är definitionen oklar och svårbegriplig. De allra flesta är dock överens om att begreppet hälsa innefattar så mycket mer än att bara vara frisk från sjukdom.

Den mest kända och accepterade definitionen är antagligen WHOs definition från 1946 som lyder:

”… ett tillstånd av fullt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom eller svaghet. Att åtnjuta högsta möjliga hälsostandard är en av de grundläggande rättigheterna för varje människa utan hänsyn till ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden”.

SIDA har valt att göra en något annorlunda definition av hälsa:

”Det är att överleva de första riskfyllda levnadsåren och leva drägligt utan onödigt lidande i den miljö där man befinner sig.”

Nationella folkhälsokommittén definierar hälsobefrämjande arbete som ”… den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den”. De fortsätter: ”För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter””den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Faktorer som kan påverka hälsan är enligt Nationella Folkhälsokommittén stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro.

Människors sätt att uppfatta hälsa/sjukdom beror på olika värderingar, olika kulturell bakgrund, olikhet i ålder, utbildning o.s.v.

Socialstyrelsen är inte alltid konsekvent i sina rapporter. I sin rapport över sociala problem har Socialstyrelsen i samarbete med Epidemiologiskt centrum listat faktorer som arbetsliv, fattigdom och ekonomiska problem, avvikande beteenden (brott, missbruk o.dyl.) samt boende. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport använder man sig i stället av faktorer som social klass, kön, nationalitet, matvanor, motionsvanor, övervikt, missbruk, arbetsmiljö, solvanor som hälsopåverkande faktorer.

Bland Maorierna är det de äldste som sätter normen för vad hälsa är. Där har man satt upp hälsans fyra hörnstenar: te taha wairua (en andlig dimension), te taha hinengaro (en psykisk dimension), te taha tinana (en kroppslig dimension), te taha whanau (en familjedimension). I västvärlden fokuseras på den individuella hälsan medan Maorierna ser till ett vidare kulturellt perspektiv som innefattar hela samhället. Förgifad mat ses som en hälsorisk med de kulturella föroreningarna som ett hot mot samhällets integritet och hälsa. Bland Maorierna har man reagerat på det västerländska sättet att fostra barn där föräldrarna har största ansvaret genom att uppmuntra till ansvar hos alla stammens föräldrar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.