Ryggvagga

Bland nordamerikas indianer var det förr mycket vanligt att man bar barnen i en ryggvagga (kallas cradleboard, koh’noh, Tikanagan bland annat). En ryggvagga består ofta av en träskiva med en påse eller säck av läder men den kan också tillverkas av annat naturmaterial och pyntas, den hängs på ryggen för att bära sitt barn i. Man skulle kunna likna det vid en babylift som är mycket stadig och som barnet lindas fast vid.

ryggvaggaRyggvaggan är mycket praktisk på så sätt att den skyddar mot kyla och den kan lutas mot något eller hängas upp i ett träd medan föräldern sysslar med något annat. Den kan också fästas på sadeln så att man får med sig barnet när man rider iväg någonstans.

Varje liten del i ryggvaggan symboliserar något, ett vitt eller beige tyg runt om symboliserar himlen, en turkos fäst till höger symboliserar en pojke, ett vitt snäckskal placerat uppe till vänster symboliserar en flicka. Vid tre månaders ålder bärs barnen ungefär 16 timmar om dagen och när de är ett år bärs de i ryggvagga ungefär 9 timmar om dagen.

Bland navajoindianerna är det både föräldern och barnet som tar initiativ till att använda vaggan. Jämfört med västerländska barn tillbringar navajobarnen mycket tid tillsammans med vuxna och de har mindre sömnproblem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.