Många blivande föräldrar väljer att göra någon form av fosterdiagnostik under graviditeten. Ultraljud är det vanligaste, kvinnor över 35 år erbjuds fostervattenprov och så vidare. Risken finns alltid att man ställs inför en situation där barnet visar sig ha något handikapp.
Föräldrarna utgör inte någon isolerad ö i samhället. Information och råd som ges av barnmorskan och läkaren kompletteras med information och berättelser från vänner och bekanta. Många gånger är omgivningens attityder viktigare än läkarens information när de fattar sitt beslut om de vill behålla ett barn som de vet har en kromosomskada. Stabiliteten i förhållandet är en annan viktig faktor för vilka val föräldrarna gör.
Eugenik är något som det pratas om i samband med aborter på grund av fosterskador och -handikapp. Eugeniken infördes på 1880-talet av sir Francis Galton. Människosynen var att det biologiska arvet förutbestämde vilka sjukdomar man skulle få, ens ekonomiska och sociala status. Ödet var förutbestämt. Eugeniken var utgångspunkten för rashygienen i början av 1900-talet. Det finns farhågor att den förbättrade fosterdiagnostiken innebär en återkomst för eugeniken, men så länge föräldrar gör val utifrån personliga förutsättningar anses inte risken vara så stor, den stora faran ligger i hur samhället ser på handikapp och på så sätt påverkar föräldrarna.
Synen på var livet börjar varierar mellan olika grupper av människor från befruktningsögonblicket och fram tills fostret är livsdugligt utanför livmodern. Kvinnans rätt att självständigt, autonomt, bestämma över sin kropp står emot det ofödda barnets rätt. I frågan om barnets rätt ingår frågeställningen: har barnet någon rätt och hur passar dess rätt ihop med kvinnans? Vilka rättigheter har barnafadern?
Sidorna på 9månader.nu är inte avsedda att fungera som ersättning för barnmorske- eller läkarkontakt, vid osäkerhet eller frågor bör du i första hand vända dig till din barnmorska för personlig bedömning, hjälp och vägledning.