Foglossning

Foglossning, även benämnt symfysiolys eller bäckenuppluckring, är ett gammalt välkänt fenomen som beskrevs redan i början av 1800-talet. Det blir dock allt vanligare, andelen kvinnor som drabbas har ökat från 2% på 1920-talet till ca 50% som någon gång under graviditeten klagar över rygg- och bäckensmärtor på 1990-talet.

1. Symfysen
2. Blygdbenet
3. Sittbenet
4. Korsbenet
5. Bäckenbenet

Symtom
Smärtorna debuterar i allmänhet runt v18 för att öka fram emot v23 då det brukar stanna av på en viss nivå. Hur det sedan fortsätter att bete sig skiljer från kvinna till kvinna. För en del fortsätter besvären öka medan andra kvinnor kan bli kvitt sina smärtor innan graviditeten är över. De som löper störst risk att drabbas är kvinnor som har:

• ett tungt arbete
• ryggbesvär redan innan graviditeten
• tidigare graviditeter med foglossning

Ett vanligt symtom är att man har svårt att svårt vända sig i sängen. Andra mer diffusa symtom:

• smärtor och stickningar kring vagina och cervix
• utstrålning till baksidan av låren

Orsak
Anledningen till att foglossning uppstår är att hormonet relaxin redan under första trimestern påverkar fogarna mellan benplattorna i bäckenet så att de mjukas upp. Fördelen med detta är att bäckenet kan vidgas så att barnet kan passera ut vid födelsen, nackdelen är att en del kvinnor får svåra smärtor.

Profylax
Foglossning kan inte botas under pågående graviditet och förebyggande åtgärder kan inte hindra att det uppstår. Däremot kan träning och hänsynstagande till smärtorna kan hejda utvecklingen av kroniska smärtor. Därför är det bra om man kan få hjälp av en sjukgymnast få information om avlastning och ergonimi.
Ansträngning under lång tid (ett relativt begrepp) förvärrar symtomen och ett tydligt tecken på att man verkligen har foglossningsbesvär är att smärtan förrvärras dagen efter ansträngningen. Man kan minska risken för svårare smärta genom att undvika:

• dammsugning
• assymmetrisk belastning såsom att gå i trappor
• ojämnt underlag

Däremot är det viktigt att man tänker på följande saker för att förhindra att man får bestående men:

• individuell träning utifrån egna besvär, undvik organiserad träning
• kroppshållning
• rätt lyft- och bärteknik

Hjälpmedel
Genom att använda vissa hjälpmedel kan man klara sig ganska bra trots sina smärtor:

• bälte, trochanterbälte
• akupunktur
• kryckor
• rullstol

Sjukskrivning är i många fall ett viktigt sätt att se till så att smärtorna inte förvärras, då är det ännu viktigare att också få hjälp av en sjukgymnast. För smärtlindring är det vanligt att man använder metoder som går ut på:

• kyla
• värme
• vibrationer
• töjningar

Bestående men
I allmänhet går smärtan över efter förlossningen. 90% av drabbade kvinnor är helt återställda inom tre månader efter förlossningen, efter 3-6 månader är det ovanligt att smärtan går över av sig själv varför dessa kvinnor behöver hjälp till smärtlindring och träning för att så småningom kunna bli friska. Här spelar sjukgymnasten en stor roll. Denna lägger upp invividuella program för träning. Vila hämmar rehabilitering medan sjukskrivning i kombination med träning skyndar på den. Foglossning har ingen inverkan på förlossningen varför detta inte är något skäl för att föda med kejsarsnitt.

Vid nästa graviditet kan det vara bra att ha tidig kontakt med sjukgymnast, om man haft besvär från bäckenringen ska man definitivt ha tidig kontakt.

KÄLLA

Faxelid, E. m.fl. (1993). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur
Marsál, K. (1998). Obstetrisk öppenvård. Stockholm: Liber
Weström, L. (1997). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur