Abort

En abort är sällan eller aldrig ett lätt val för en kvinna och många gånger är det ett tungt beslut även för mannen. En abort är och har genom alla tider varit omgärdad av flera problem, inte minst de känslomässiga både hos individen och i samhället. Tanken på att avsluta ett växande liv väcker etiska, moraliska och religiösa frågor. Varje samhälle drar upp riktlinjerna för de gränser som det kan acceptera med avseende på ovanstående. I Sverige och närliggande länder anser man i grunden att kvinnan har rätt att bestämma över sig och sin kropp.

Med abort menas att man avbryter graviditeten innan fostret är så utvecklat att det kan klara sig utanför livmodern. Även ett missfall betecknas inom obstetriken som en abort, i det fallet handlar det om spontan abort. I detta avsnitt handlar det om framkallad (provocerad) abort.

Abortlagen
1974 kom Abortlagen. Enligt den fattar kvinnan själv beslut om abort, det är hon som ska ta det avgörande beslutet. Abortlagen är under ändring. Eftersom allt tidigare födda barn kan räddas krockar det moraliskt och etiskt att döda foster i samma ålder. Några av det som regleras i Abortlagen är:

• kvinnan har rätt till abort utan att tala med läkare om den utförs innan utgången av 12e veckan
• efter 12e veckan men före utgången av 18e veckan får abort utföras endast om kvinnan talat med kurator innan
• efter 18e graviditetsveckan får abort endast utföras om det finns synnerliga skäl och endast efter Socialstyrelsens tillstånd, detta tillstånd ges inte om fostret bedöms som livsdugligt
• lagen gäller svenska kvinnor eller kvinnor bosatta i landet, en utländsk kvinna som inte bor i landet kan få abort om Socialstyrelsen ger sin tillåtelse
• om läkaren vägrar abort skall ärendet omedelbart prövas av Socialstyrelsen
• om läkaren vägrar utföra aborten är det sjukvårdshuvudmannens skyldighet att se till att kvinnan får sin abort verkställd
• graviditetstest på MVC och utredningen före en abort är kostnadsfri för kvinnan. För övriga undersökningar och för vården betalar man som vid vanlig sjukvård

Orsaker
Varje år utförs mer än 30 000 legala aborter i Sverige. Detta kan ses mot det faktum att det föds ca 90 000 barn varje år. Antalet aborter är så pass högt trots att vi har en relativt god sexualundervisning i skolan, vi har ungdomsmottagningar och vi har preventivmedelsrådgivning som åtminstone delvis är gratis.

Ungefär en tredjedel till hälften av kvinnorna som gör abort har gjort minst en abort tidigare. De flesta kvinnor som väljer att göra en abort har diskuterat detta med någon innan. Vanligaste orsakerna till att göra abort var ekonomiska skäl, ostadigt förhållande med mannen och svårigheter att kombinera föräldraskap och arbete. En tredjedel av kvinnorna hade inte använt preventivmedel vid samlagstillfället och huvudorsaken till detta var att de inte trodde de kunde bli gravida vid det aktuella tillfället.

Man kan inte säga att kvinnor som vill göra abort tillhör någon speciell riskgrupp. De flesta kvinnor har en fast relation och stadig inkomst. Var åttonde hade blivit gravida i en situation där de kände sig hotade eller tvingade till samlag av mannen. Två tredjedelar av kvinnorna beskriver graviditeten i negativa ordalag medan resterande tredjedelen är mer tveksamma och visar mer motstridiga känslor. När det gäller själva aborten uttrycker mer än hälften en blandning av positiva och negativa känslor. Det handlar om oro, lättnad, skuld, tomhet och ansvar bl.a. En tredjedel upplevde bara negativa känslor. Sju av tio anser trots detta att inget skulle kunna få dem att ändra beslut.

Abortmetoder
Ju tidigare en abort utförs desto enklare är det. Det är också mer riskfritt ju tidigare den utförs.

Metoder för att avbryta oönskade graviditeter har funnits i alla tider. Vacuumaspiration, skrapning eller kirurgisk abort, är en vanlig och säker metod som har funnits länge. Medicinsk abort är något som kommit på senare år. Vid medicinsk abort avbryts graviditeten med hjälp av läkemedel och utan kirurgiska ingrepp. Vid medicinsk abort används mifeproston och en prostaglandinanalog (t.ex. misoprostol), metotrexat och misoprostol eller bara misoprostol (t.ex. Cytotec).

• vacuumaspiration – utsugning av graviditeten genom livmoderhalsen. Före nionde graviditetsveckan kan detta göras utan narkos. Nionde till tolfte graviditetsveckan krävs allt större ingrepp och i regel krävs narkos. Genom att föra in ett s.k. lamicelstift som tar upp vätska och sväller kan man minska ingreppet. Polikliniskt ingrepp.
• skrapning – fram till fjortonde graviditetsveckan kan livmodern tömmas genom skrapning (exaires). Man gör på samma sätt som vid en utsugning men istället för sug används trubbiga curetter och aborttänger. Man får livmodersammandragande medel under och efter aborten.
• mifepriston/prostaglandin – mifeprestonhämmar progesteronutsöndringen från äggstockens gulkropp. Det ges som tabletter som kvinnan får inta på mottagningen. Två dagar senare ges ett prostaglandinslidpiller som gör att graviditeten stöts ut spontant. Denna metod kan användas upp till 63 dagar efter senaste mens. Vid ca 6% av de aborter som utförs med mifepriston/prostaglandin måste man slutföra aborten med exaires, därför måste man göra en efterkontroll efter 14 dagar för att se att aborten är fullständig.
• prostaglandinabort – prostaglandin tillförs slidan, livmoderhalsen eller intravenöst. Detta aktiverar livmodern som stöter ut graviditeten på ett sätt som påminner om spontanabort. Prostaglandinabort kan göras i alla skeden av graviditeten men i tidig graviditet är det vanligast att man använder prostaglandin i kombination med mifepriston.
• extra-amniala insprutningar – utförs efter utgången av tolfte graviditetsveckan. En smal kateter förs utan bedövning in i livmoderhålan men utanför fosterhinnorna. Där sprutar man in en lösning som får ligga kvar (Rivanol eller koksaltlösning). 20-30 timmar efter insprutningen sker en spontan abort. Det är vanligt att man får göra en skrapning för att få ut rester. Detta är en metod som inte används särskilt ofta längre.

Vid en abort som sätts igång med prostaglandin eller Rivanol kan kvinnan få betydande smärtor under själva missfallet, därför har man rätt att få smärtlindring – vanligen lustgas eller morfinpreparat.

• hysterotomi – bukoperation som oftast görs på unga flickor om graviditeten är långt framskriden eller om aborten kombineras med sterilisering.

Efter aborten
Efter en sen abort är det inte ovanligt att mjölkproduktionen sätter igång, om det sker kan man få Bromocriptin för att stoppa detta. Rh-negativa kvinnor får en anti-D-injektion inom 48 timmar efter aborten för att förhindra Rh-immunisering vid en eventuell kommande graviditet. Efter aborten får man normalt en blödning (avslag) som kan vara mellan ett par dagar och en vecka. Första mensen kommer 4-7 veckor efter aborten. Man bör avstå från samlag och bad under 2-3 veckor efter aborten, tampong bör undvikas under avslagstiden.

Känslor
Till att börja med känner de flesta kvinnor en lättnad över att aborten är avklarad men efter några veckor är det inte ovanligt att tvivel sätter in. Skuldkänslor och oro är vanliga känslor. Det är viktigt att man fått diskutera sitt beslut innan men det är också viktigt att få stöd när tvivel och skuld sätter in.

Det är vanligt att man känner motstridiga känslor efter en abort även upp till ett år efter att den gjorts. Många bär på både positiva och negativa känslor. Sociala faktorer kan vara det som gjorde att man valde en abort medan etiska frågeställningar kan komplicera känslorna. De flesta kvinnor som genomgår en abort känner en mix av lättnad och förlust blandat med sorg/tomhet. För de allra flesta leder aborten till att man känner en större mognad och ökad kännedom om sig själv. Dessa motstridiga känslor visar öppenhet för komplexiteten i problemet, därmed är också denna ambvivalens efter en abort både logiska och förståeliga.

KÄLLA

Bjålie, J.G. m.fl. (1998) Människokroppen. Anatomi och fysiologi. Stockholm: Liber.

Kero A, Hogberg U, Jacobsson L, Lalos A. (2001) Legal abortion: a painful necessity. Soc Sci Med 2001 Dec;53(11):1481-90
Kero A, Lalos A. (2001) Ambivalence--a logical response to legal abortion: a prospective study among women and men. J Psychosom Obstet Gynaecol 2000 Jun;21(2):81-91
Larsson M, Aneblom G, Odlind V, Tyden T. (2002) Reasons for pregnancy termination, contraceptive habits and contraceptive failure among Swedish women requesting an early pregnancy termination. Acta Obstet Gynecol Scand 2002 Jan;81(1):64-71
Murthy A, Creinin MD. (2003) Pharmacoeconomics of medical abortion: a review of cost in the United States, Europe and Asia. Expert Opin Pharmacother 2003 Apr;4(4):503-13
Weström, L m.fl. (1997) Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur.