Inte ens om man ser till det egna minnet tror jag att man någonsin kan bli förstföderska igen. Även om mycket har stuvats undan i det undermedvetna så dyker det upp små glimtar igen när man har sitt barn hos sig. Det skulle väl vara för det faktum att utbudet av saker-som-man-inte-kan-vara-utan verkar öka exponentiellt för varje år. När jag fick mina båda första barn visste jag inte att det var nödvändigt med speciella behållare för använda blöjor eller att man kunde linda ett tygskynke om sig och bära barnet i. Den där speciella blöjhinken klarar vi oss faktiskt lika bra utan med tredje barnet men bärsjalen är ett underskattat hjälpmedel som jag önskar jag hade haft tillgång till mycket tidigare.
Hur är det egentligen när man är gravid igen, men har 10 år mellan barnen? Räknas man som en förstagångsföderska då?
Att man skulle räknas som förstföderska efter ett visst antal år är nog ett lite gammaldags sätt att se på det. Vävnaderna i livmodern, runt buken och i underlivet har töjts ut, inte minst bäckenbotten har påverkats. Det kan man se på äldre kvinnor som inte fött barn på många år att graviditeten har satt sina spår. Nyare forskning har till exempel visat att det inte i första hand är förlossningssättet som påverkar risken för inkontinens utan de förändringar som sker i och med graviditeten som påverkar mest.
Vad som däremot verkar kunna påverka hur graviditeten blir är om man har en ny pappa till barnet oavsett om du har ett år eller tio år emellan barnen, har man t.ex. haft havandeskapsförgiftning vid tidigare graviditeter kan man klara sig undan om man har en ny pappa. Det finns lite fler sådana saker som kan ändra sig med vilken pappa man har till barnet men i kroppen blir du aldrig mer förstföderska.
Maria Tingvall
Sidorna på 9månader.nu är inte avsedda att fungera som ersättning för barnmorske- eller läkarkontakt, vid osäkerhet eller frågor bör du i första hand vända dig till din barnmorska för personlig bedömning, hjälp och vägledning.