LÄS MERA
Gravid
Känslor
Vanliga känslor då man fött ett prematurt barn
Föräldrar
Stress
Stress och anknytning
Utveckling
Hur anknytningen påverkar barnets utveckling
Bowlby
En av förgrundsgestalterna bakom anknytningsteorin
Anknytning
Lite allmänt om anknytning mellan förälder och barn
Aware Parenting
En filosofi för att stödja föräldrar i sitt föräldraskap.
Mamma
Anknytning
Om hur mamman knyter an redan under graviditeten
Depression och psykos
Sammanfattande sida om depressioner och psykoser i samband med förlossningen.
Pappa
Anknytning
Om pappans anknytning till barnet och hans roll för mammans anknytning
Kejsarsnitt
Sidan handlar om pappan och hans roll och hans känslor vid kejsarsnitt.
Barn
Anknytning
Om hur barnet knyter an till sina föräldrar
Namn
Avdelning under uppbyggnad om namn
Utveckling
Om barnets utveckling och anknytning det första året.
Att välja sjal
Tips inför val av sjal.
Böcker
Graviditetens möjligheter
Margareta Broden
En trygg bas
John Bowlby
Spädbarnsåldern
Lars Smith och Stein Erik Ulvund
Fem år av ditt liv
Barbro Goldinger

Anknytning

Anknytningsteorin handlar om förändringar som sker i barns anknytning till föräldrar eller andra viktiga personer under deras första levnadsår och om känslomässiga band genom hela livscykeln. Den första anknytningen sker när föräldern knyter an till sitt barn och barnet så småningom knyter an till föräldern. Andra viktiga anknytningsprocesser sker senare i livet till partnern, vänner och släktingar.

När ett nytt barn kommer till världen är partnern viktig på flera sätt. Ur ett psykodynamiskt och psykoanalytiskt perspektiv är relationen mellan mamman och partnern viktig för mammans anknytning till sitt barn. Partnern behövs för att avvärja de hotande aspekterna av graviditeten och mödraskapet så att mamman kan knyta an till fostret och senare till barnet. Om partnern är frånvarande blir det svårare för henne att knyta an. En trygg relation mellan föräldrarna hjälper barnet att bygga en trygg bas hos dem. Där föräldrarelationen är trygg blir också anknytningen mellan barn och förälder starkare

Partners vill gärna involveras i kvinnans graviditet men tycker det är svårt att förstå att det är något verkligt. Att få delta i olika aktiviteter som har med graviditeten att göra gör det hela mer verkligt och konkret vilket också hjälper partnern att knyta an till sitt barn redan innan det fötts. Det kan handla om att dela stunden när kvinnan gör graviditetstestet, känna fosterrörelser, vara med vid ultraljud och att vara med vid förlossningen.

Det är bra om partnern får möjlighet att knyta an till sitt barn redan under graviditeten för att få ett litet försprång sedan när barnet fötts. Om partnern av någon anledning är deprimerad, till exempel vid en oönskad graviditet, försvårar det anknytningen till barnet såväl före som efter förlossningen. För partners verkar inte socialt stöd eller stress vara särskilt viktigt för förmågan att knyta an till barnet. I en amerikansk studie av tonårsmammor fann man att partnern även är viktig för hur mamman knyter an till sitt barn under graviditet och spädbarnstid. Ju bättre stöd desto bättre anknytning.

Det är kanske inte så konstigt egentligen, men partners mår mest dåligt under den första delen av graviditeten. Med tiden blir det bättre och efter förlossningen minskar oron stadigt. Ofta när partnern har så stora problem att det påverkar familjen beror det på en otrygg relation till partnern eller är osäker i föräldrarollen. Om partnern inte mår bra så påverkar det också anknytningen till barnet. Det är viktigt att partnern får vara med och hålla sitt barn snabbt efter förlossningen för att knyta an till sitt barn så tidigt som möjligt. Om mamman haft en jobbig förlossning är partnern desto viktigare för barnet, om hon inte orkar ta hand om barnet får partnern tillfälle att ”ersätta” mamman som vårdgivare av barnet. Prematurfödda barn har lika stort behov av närhet som barn födda i normal tid. Ibland kan apparatur ställa till det så att det blir svårare att ordna så att föräldrarna kan hålla barnet men oftast kan man ordna det på något sätt. Om inte mamman kan vara nära barnet så kan partnern vara det, den där första tiden har förmodligen barnet större behov av närhet än mamman så länge hennes liv inte är i överhängande fara.

Partnern är viktigare för amningen än man kan tro även om de ibland kan känna sig oroliga att amningen ska hindra dem från att få tillfälle att knyta an till sitt barn, de kan känna sig onyttiga och separerade från sin partner på grund av barnet. En amerikansk studie från början av 1990-talet visar lite vad som kan ligga bakom mammors attityder till amning. Där tänkte lite drygt hälften av mammorna amma efter förlossningen visade att partners till barn vars mammor tänkte amma var mer positiva över lag till amning, de trodde på amningens fördelar, de ville själva att mamman skulle amma och hade större respekt för andra ammande mammor än partners vars partner tänkte flaskmata. De partners som levde i familjer som tänkte flaskmata sina barn angav skäl som att det är dåligt för brösten, det gör brösten fula och stör sexlivet. Ingen av grupperna tyckte om amning på allmän plats. Förhållandena då i USA skiljer sig dock ganska mycket från Sverige idag men den visar att partnerns attityd till amning är viktig för hur mammorna ser på amning.

Mamman och partnern knyter an till sitt barn på olika sätt och bidrar på olika sätt till att forma barnets psykologiska trygghet. Medan mamman till stor del står för närhet och mat står partnern, åtminstone enligt en tysk studie, för trygghet och lek. Känslighet för barents lek och utmaningar i leken stärker anknytningen mellan förälder och barn. Anknytningen till föräldrarna påverkar även barnets relation till sina kompisar. Barn som har en bra anknytning till både mamma och partner har fler positiva kvaliteter i sina vänskapsband och de har färre konflikter med sina vänner än andra barn. Ju bättre relation till partnern, desto mindre risk för konflikter med bästa kompisen. Barn som är med om en skilsmässa och upplever att de får dålig kontakt med partnern efteråt får sämre självkänsla såväl under barndomen som under ungdomsåren.

KÄLLA Ainsworth MD. Attachments beyond infancy. Am Psychol. 1989 Apr;44(4):709-16.
Bloom KC. Perceived relationship with the father of the baby and maternal attachment in adolescents. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 1998 Jul-Aug;27(4):420-30
Buist A, Morse CA, Durkin S. Men's adjustment to fatherhood: implications for obstetric health care. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2003 Mar-Apr;32(2):172-80.
Draper J. 'It's the first scientific evidence': men's experience of pregnancy confirmation. J Adv Nurs. 2002 Sep;39(6):563-70
Ferketich SL, Mercer RT. Paternal-infant attachment of experienced and inexperienced fathers during infancy. Nurs Res. 1995 Jan-Feb;44(1):31-7.
Freed GL, Fraley JK, Schanler RJ. Attitudes of expectant fathers regarding breast-feeding. Pediatrics. 1992 Aug;90(2 Pt 1):224-7.
Frosch CA, Mangelsdorf SC, McHale JL. Marital behavior and the security of preschooler-parent attachment relationships. J Fam Psychol. 2000 Mar;14(1):144-61.
Gloppestad K. Parents' skin to skin holding of small premature infants: differences between fathers and mothers. Vard Nord Utveckl Forsk. 1996 Spring;16(1):22-7.
Grossmann K, Grossmann KE, Fremmer-Bombik E, Kindler H, Scheuerer-Englisch H, Zimmermann P The Uniqueness of the Child-Father Attachment Relationship: Fathers' Sensitive and Challenging Play as a Pivotal Variable in a 16-year Longitudinal Study Social Development Volume 11 Issue 3 Page 301 - July 2002 doi:10.1111/1467-9507.00202
Jordan PL, Wall VR. Breastfeeding and fathers: illuminating the darker side. Birth. 1990 Dec;17(4):210-3.
Lieberman M, Doyle AB, Markiewicz D. Developmental patterns in security of attachment to mother and father in late childhood and early adolescence: associations with peer relations. Child Dev. 1999 Jan-Feb;70(1):202-13.
McCormick CB, Kennedy JH. Father-child separation, retrospective and current views of attachment relationship with father, and self-esteem in late adolescence. Psychol Rep. 2000 Jun;86(3 Pt 1):827-34.
Ringler M. Mother-father relationship, object relations and premature contractions J Psychosom Obstet Gynaecol. 1996 Sep;17(3):182-6.
Sullivan JR. Development of father-infant attachment in fathers of preterm infants. Neonatal Netw. 1999 Oct;18(7):33-9
Westreich R, Spector-Dunsky L, Klein M, Papageorgiou A, Kramer M, Gelfand M. The influence of birth setting on the father's behavior toward his partner and infant. Birth. 1991 Dec;18(4):198-202.