Synsätt

Under graviditet och förlossning kommer vi kanske närmare oss själva och våra grundläggande mänskliga värden än någon annan gång i livet. I vår kultur ställs våra mänskliga behov mot teknologins möjligheter och begränsningar. Barn blir till på naturens villkor genom kvinnans graviditet men det är lätt att glömma och istället se till tekniska lösningar och kulturella krav och förväntningar.

Under flera hundra år har graviditet och barnafödande allt mer blivit ett område där läkarna, som förr alltid var män, har gått in och styrt. Vården av kvinnan under graviditet och förlossning har styrts av manliga värderingar kring vad som är normalt eller inte. När man jämför förlossningsvård mellan länder så kan man se ett mönster där mer läkarstyre tenderar att bli mer teknokratiskt medan barnmorskor förmedlar ett mer holistiskt synsätt.

Det finns tre dominerande synsätt på graviditet och förlossning: teknokratiskt, humanisitskt och holistiskt. Dessa tre synsätt är vitt skilda från varann när det gäller att se på kroppens förhållande till själen. Den teknokratiska (biomedicinska) modellen ser människan som en maskin som kan repareras och separerar kroppen från själen. Där ses barnafödande närmast som en sjukdom eller som något onormalt, resultatet mäts i andel skador på mor och barn och kvinnan ses som en passiv patient trots att det i själva verket handlar om normala processer där både kvinnan och barnet är aktiva deltagare.Den humanistiska modellen betonar kopplingen mellan kropp och själ och definierar kroppen som en organism. Den holistiska (naturliga) modellen ser kropp, själ och ande som en helhet där kroppen ses som ett energifält som hela tiden interagerar med de båda andra energifälten.

I stora delar av västvärlden är det till stor del det teknokratiska synsättet som dominerar. Det börjar ändras allt mer och man försöker istället se till hela människan. På samma sätt skiljer det teknokratiska synsättet på förälder och barn medan ett holistiskt synsätt ser föräldrar och barn som en helhet. Barnafödande är en genuint kvinnlig företeelse på så sätt att det bara är kvinnor som föder barn. Det är en naturlig del av livet och har varit så sedan tidernas begynnelse. Graviditeten är en process där det kan vara svårt att veta om man ska se sig själv och barnet i magen som en enhet eller som två olika individer. Oftast varierar det fram och tillbaka under graviditeten.

Hur vi ser på graviditet och förlossning speglas också i de ord vi använder. Vi pratar om värkar och värksvaghet, att barnets huvud skär igenom och liknande. Men man kan också välja att använda mjukare ord som sammandragningar och att barnet huvud kröns.

KÄLLA Callaghan HM. Health beliefs and childbirth: is it an illness or a normal life event? Aust Coll Midwives Inc J. 1993 Dec;6(4):13-7.
Davis-Floyd RE. The role of obstetrical rituals in the resolution of cultural anomaly. Soc Sci Med. 1990;31(2):175-89
Davis-Floyd RE. The technocratic body: American childbirth as cultural expression. Soc Sci Med. 1994 Apr;38(8):1125-40.
Davis-Floyd R. The technocratic, humanistic, and holistic paradigms of childbirth. Int J Gynaecol Obstet. 2001 Nov;75 Suppl 1:S5-S23
LoCicero AK. Explaining excessive rates of cesareans and other childbirth interventions: contributions from contemporary theories of gender and psychosocial development. Soc Sci Med. 1993 Nov;37(10):1261-9.
Mains H. A question of words. Midwifery Today Int Midwife. 2003 Fall;(67):34-5.
Schmied V, Lupton D. The externality of the inside: body images of pregnancy. Nurs Inq. 2001 Mar;8(1):32-40.
Sweet L. Childbirth and the illness focus. Aust Coll Midwives Inc J. 1997 Dec;10(4):21-5.

Sidorna på 9månader.nu är inte avsedda att fungera som ersättning för barnmorske- eller läkarkontakt, vid osäkerhet eller frågor bör du i första hand vända dig till din barnmorska för personlig bedömning, hjälp och vägledning.