Ca 10-15% av nyblivna mödrar utvecklar någon postpartumdepression. För det mesta utvecklas depressionen under de tre första månaderna efter förlossningen men i enstaka fall kan det dröja uppåt ett år.
Störst risk att drabbas löper den som tidigare blivit behandlad för depression (ca 30% ökad risk) samt omföderskor som drabbats efter tidigare förlossningar (ca 50% ökad risk).
Några vanliga symtom:
sömnsvårigheter till att börja med
oro för barnets hälsa
panikkänslor om allt inte verkar bra med barnet
känsla av att vara oförmögen att ta hand om sitt barn
osäkerhet
lätt att gråta
känsla av hopplöshet
svårt att tycka om sitt barn
oro för sin egen kropp
skuld- och skamkänslor
depressiva vanföreställningar om sig och barnet
Svårare depressiva symtom är ofta fysiska:
munntorrhet
förstoppning (obstipation)
ödem (vätskeansamlingar)
kalla extremiteter
torr hy
håravfall
benägenheten för självmordsförsök ökar ju svårare depressionen är.
Ofta blir man sjukskriven när man fått diagnosen postpartumdepression, mannen kan också behöva stöd för att kunna hjälpa kvinnan. Man får gå på psykologbesök där behandlingen kan bestå av
stödsamtal
familjesamtal
antidepressiv medicinering
sjukhusvård i de svåraste fallen
Sidorna på 9månader.nu är inte avsedda att fungera som ersättning för barnmorske- eller läkarkontakt, vid osäkerhet eller frågor bör du i första hand vända dig till din barnmorska för personlig bedömning, hjälp och vägledning.
Copyright Maria Tingvall 1998-2007
Publicerad: 2001-07-12 Senast ändrad: 2005-10-09
