Ibland kan man fundera över om modersmjölk verkligen är så mycket bättre än konstgjord ersättning även om barn som helammas under de första fyra till sex månaderna växer lika bra som barn som får ersättning eller tillägg. Ersättningen produceras under noggranna kontroller och tillverkarna försöker hela tiden hitta allt bättre recept. Det finns dock en hel del ingredienser som ersättningen saknar:
Bröstmjölkens sammansättning varierar mellan olika delar av världen, från kvinna till kvinna och med tiden som hon ammar sitt barn. Därför är det omöjligt att sammanställa ersättning som är unikt anpassad till barnet. Kolostrum, den första mjölken efter förlossningen, innehåller enligt en japansk studie gjord på modersmjölk från japanska kvinnor 58 kcal/100 g, protein 2,2 g/100 g. Förmjölken innehåller 64 kcal/100 g medan fetmjölken innehåller 64 kcal och 1,4 g protein per 100 g.
Modersmjölken hos svenska kvinnor innehåller i genomsnitt 0,3 mg järn, 0,45 mg zink och 0,1 mg koppar per liter mjölk. Hos kvinnor i Honduras till exempel är halterna av järn lägre medan zink och kopparhalterna är högre än i Sverige. Kvinnans egna depåer påverkas inte men under avvänjningen ökar järnhalten i mjölken medan zinknivåerna minskar.
I början av 2000-talet gick det ut ett stort larm om akrylamid i maten. Akrylamid antas vara cancerframkallande men det är osäkert hur höga nivåer som krävs, inte minst därför att mätmetoderna då inte var helt bra. Intresset att forska om ämnet har dock ökat efter det och nya mätmetoder har tagits fram. En svensk studie har kommit fram till att välling innehåller 1,4 mikrogram per kilo, gröt 26 mikrogram per kilo och barnmat på burk 7,8 mikrogram per kilo. Mängden i bröstmjölk var inte mätbart, i tre av åtta prov av modersmjölksersättning var nivåerna omätbara.
Sidorna på 9månader.nu är inte avsedda att fungera som ersättning för barnmorske- eller läkarkontakt, vid osäkerhet eller frågor bör du i första hand vända dig till din barnmorska för personlig bedömning, hjälp och vägledning.