LÄS MERA
Gravid
Fostervattenprov
Amniocentes
Blodprover
Några mindre vanliga blodprover på kvinnan under graviditeten
Undersökningar
Provtagningar i samband med infertilitetsutredningar.
Infektioner
En sida om infektioners inverkan på för tidig födsel
Amenorré
Frånvaro av menstruation som pågår längre än sex månader
Barn
Kromosomavvikelser
Fakta om downs syndrom, andra trisomier och andra kromosomavvikelser
Turners syndrom
Turner's syndrom
Trisomi 18
Trisomi 18 syndromet, Edwards syndrom, E-trisomi.
Varför skador?
Några förslag på sådant som kan bidra till att ett barn föds med handikapp eller sjukdom
Artiklar
HELLP och Gilbert's syndrom
Om eventuella samband
Youssef's syndrom
Sällsynt komplikation till kejsarsnitt
Post-traumatiskt stress syndrom efter kejsarsnitt
Om risken av att drabbas av krisreaktioner vid oförutsedda händelser i samband med förlossningen.
Östrogen till Turner's
Östrogen i puberteten kan vara en lösning
Tema
Orsaker
Varför blir en del vänsterhänta och andra inte?
Böcker
Downs syndrom
Göran Annerén
Autism och...
Uta Frith
Att amma
Nanna Bylund

Trisomi 21

Varje år föds något hundratal barn med downs syndrom, trisomi 21 vilket innebär att man har tre uppsättningar av kromosom 21. Hur föräldrarna tar informationen när downs upptäcks beror till stor del på vilka handikapp barnet väntas få och vilka erfarenheter de har av handiakppet tidigare. Ofta är barn med downs syndrom glada och kärleksfulla och helt enkelt oemotståndliga.

Syndromet innebär alltid någon grad av mentalt handikapp. För föräldrarna kan det till att börja med vara svårt att se på barnet att det har downs syndrom men några kännetecken är lågt blodtryck, dålig mororeflex (barnet griper inte efter något att hålla sig i när det får en fallkänsla), rikligt med nackskinn, sneda ögon med epikantusveck samt stor tunga som barnet gärna håller utanför munnen. Det är inte ovanligt att barnet har andra missbildningar också, vanligast är olika former av hjärtfel.

Vid misstanke om downs syndrom ska föräldrarna genast få information av läkare. Det tas ett kromosomprov på barnet för att säkerställa att det verkligen handlar om downs syndrom, svaret kan dröja från fem dagar och uppåt och innebär naturligtvis en hel del oro för föräldrarna.

De flesta barn kan ammas, ibland krävs en hel del tålamod innan amningen fungerar bra. Amningen är också bra både för mor och barn eftersom det underlättar anknytningen och gör det lättare att acceptera situationen om föräldrarna ser att det kan fungera bra trots handikapp hos barnet.

Omgivningens attityder är ofta mycket viktiga för föräldrar som får ett barn med downs syndrom eller något annat handikapp. Det är viktigt att få stöd, ibland kan det vara så att det bästa stödet kommer från andra föräldrar med liknande erfarenheter, genom föräldraföreningar eller handikapporganisationer.

Lite statistik när det gäller downs syndrom:

Frekvensen har alltså legat konstant på 1 barn per 700-800 födda sedan 1978 trots framsteg i fosterdiagnostiken. Anledningen antas vara att kvinnorna blivit allt äldre när de skaffar barn:

Det finns olika sätt att ta reda på om barnet man bär har downs syndrom redan under graviditeten. I allmänhet görs inga sådana undersökningar om inte mamman ingår i någon särskild riskgrupp, t.ex. om hon är över 35 år. Med ultraljud kan man upptäcka downs syndrom, hjärtfel (associerat med downs syndrom) och duodenal atresi (associerat med downs syndrom). Andra diagnostiska metoder när det gäller downs är AFP-prov, chorionvillus-prov och amniocentes. Både ultraljud och AFP-prov kan ge falska positiva svar. (1 av 15 vid neuralrörsdefekter) vilket gör att en del kvinnor väljer att avstå.

Downs syndrom kan, av en erfaren undersökare, hittas relativt lätt med ultraljud. Förutom de tecken som är synliga efter födelsen (brett och platt ansikte, kort lårbenshals, fingerfelställningar) kan man vid vecka 12-14 göra ett nackuppklarningsprov, NUPP, där man mäter mängden vätska i en "blåsa" i nacken. Alla foster har denna blåsa i just detta utvecklingsstadium men hos barn med downs syndrom har man sett att den är något större.

KÄLLA Faxelid, Hogg, Kaplan, Nissen (2001) Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur.
Jones, S.R. (1994) Ethics in midwifery. London: Mosby
Tadd, W (red.) (1998) Ethical issues in nursing and midwifery practice. London: MacMillan Press Ltd
Socialstyrelsen (2002) Missbildningsregistrering 2001. Stockholm: Epidemiologiskt centrum.
Socialstyrelsen (2003) Missbildningsregistrering 2002. Stockholm: Epidemiologiskt centrum.
Tännsjö T. (1998) Vårdetik. Nora: Thales
Weldner, B-M. (1998) Ultraljud. Obtetrik och gynekologi Lund: Studentlitteratur