Hur man möter människor i sorg.

Författaren har forskat, undervisat och arbetat professionellt med sorg och sörjande i mer än 25 år. Boken riktar sig till alla som möter vuxna i sorg i sitt arbete men även sörjande som vill försöka förstå sin sorg och de reaktioner en sorg för med sig, den försöker inte ge svar på hur sorgen botas utan riktar in sig på bemötandet av sörjande. Även om den i första hand behandlar sorg vid dödsfall så behandlar den även andra förluster och jag anser att den kan läsas när man kommer i kontakt med en kris över huvud taget.

Här finns beskrivningar av sorge-/krisprocessen och varför man sörjer. Boken tar också upp hur vårt livs historia påverkar hur vi klarar av att sörja ur ett psykoanalytskt perspektiv. Vissa delar av boken riktar sig direkt till de som i sitt yrke kommer i kontakt med sörjande människor och förklarar de processer som avgör hur man bör gå till väga för att möta människor i sorg.

Boken inleds med ett citat av Sigmund Freud (1926) som beskriver sorgen efter en människa på ett tänkvärt sätt:
"Fastän vi vet att den akuta sorgen kommer att ge med sig efter en sådan förlust, så vet vi också att vi kommer att förbli otröstliga och att vi aldrig kommer att hitta en ersättning. Det spelar ingen roll vad som kommer att fylla ut tomrummet. Även om det blir fullständigt utfyllt, kommer det ändå alltid att förbli annorlunda. Och i själva verket är det så det bör vara. Det är det enda sättet att fortsätta den kärlek vi inte vill överge."
Man skulle kunna säga att detta beskriver boken i ett nötskal. Det är viktigt att vi får sörja det vi förlorat och att vi får hjälp att sörja om vi inte klarar av att släppa ut sorgen själva. Här spelar yrkesmänniskan en stor roll, hur man som professionell själv ser på förlusten och hur man klarar av att hjälpa fram sorgen i lagom stora portioner.

Det jag saknar är en beskrivning av hur vår livshistoria påverkar vår sorg ur andra perspektiv än den psykoanalytiska. Hur ser en behaviorist eller humanist på detta? Däremot tycker jag att boken är skriven på ett sådant sätt att både den yrkesverksamme och den sörjande kan hitta något som kan stötta i sorgearbetet. Även att läsa boken sedan man kommit över en sorg kan ge många aha-upplevelser som man kanske kan bära med sig till nästa gång - för livet är fullt av både glädje och sorg, hela tiden.