Göra pappa med barn

Den svenska pappaledigheten har ända sedan den trädde i kraft 1974 varit omdebatterad. Trots att möjligheten till pappaledighet har funnits under snart 30 år utnyttjas fortfarande nästan 90% av ersättningstiden av kvinnorna. Detta faktum reser frågor om politikens utformning, men också om det manliga medborgarskapets specifika villkor.

Hur hanteras jämställdhetspolitiska frågor när det är män och inte kvinnor som står i fokus?

I boken Göra pappa med barn får vi följa hur tanken om ett jämställt föräldraskap föddes i det tidiga 1960-talets jämställdhetsdebatt. Den politiska ambitionen att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen relateras till åtgärder inom arbetsmarknads- och barnomsorgspolitiken.

Var tanken om ett aktivt faderskap möjlig att förena med de idéer som kännetecknade dessa politiska områden?

Kampen kring olika politiska styrmedel har präglat pappaledighetens snart 30-åriga historia.

Vad säger dessa kontroverser om det manliga medborgarskapets politiska villkor? Hur långt har ambitionen att göra jämställda fäder av de svenska männen kunnat drivas utan att hamna i konflikt med andra samhällsintressen?

- Det här visar att man måste kvotera föräldraledigheten, tycker Jämo, Claes Borgström. /.../ Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström tror att Roger Klinths avhandling kommer att bli omdebatterad. (Marie Kennedy, Göteborgs-Posten 2002.11.27)

Politikerna har inte varit beredda att betala priset för en mer utnyttjad pappaledighet. /.../ ..när makthavarna har satt sig ner och kalkylerat har de sällan varit beredda att betala priset. (Ulla Danné, Svenska Dagbladet 2002.12.02)

Det talas mycket om den nya tidens krav på jämställdhet och delat ansvar. Men det som står i fokus är egentligen inte mannens frigörelse, barnen, hans partner eller jämställdhet i stort. Socialdemokraternas huvudsyfte med en utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring är att få ut kvinnlig arbetskraft för att öka tillväxten och utjämna ekonomiska klyftor, hävdar Roger Klinth. (Sofie Lycksell, Corren 2002.12.04)

Den svenska pappapolitiken - med möjlighet till delad föräldraledighet - har funnits sedan 1974. Men fortfarande använder inte mer än 15% av papporna sin möjlighet att vara föräldralediga.
- I grunden tror jag att det handlar om att hela pappapolitiken sitter ihop med en hel samhällsordning. För att ändra på detta krävs nog en förändring av mönster inom familjen och en förändrad syn på föräldraskapet. Föräldraförsäkringen är förmodligen ett ganska trubbigt verktyg för att förändra sådana strukturer, berättar Roger Klinth. (Vetenskapsradion, v. 50, 2002)

Rätten att vara föräldraledig bör knytas till individen, anser pappaledighetsforskare Roger Klinth. /.../ ...radikaliteten i familjepolitiken tonas ner i tider av ekonomiska bekymmer. Detta var särskilt tydligt i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Nu är statsfinanserna i gott skick och därför borde pappaledigheten ha medvind, trots att det är kris i en del brancher. (Cecilia Jacobsson, Dagens Nyheter 2003.02.13)

Lästips: Maggan mot männen. Forskare sågar Winbergs kvoteringsförslag (Lotta Zachrisson, Aftonbladet 2002.12.02).