Hormonell antikonception

Hormonella preventivmedel är antagligen det läkemedel som använts av flest människor under den tid som det funnits tillgängligt, de första tabletterna kom i början av 1950-talet. Med dessa medel påverkas kvinnans fertilitet negativt genom att man tillför syntetiskt östrogen och gulkroppshormon (progesteron, gestagen). Det första preparaten hade en mycket hög östrogenkoncentration, allt eftersom man upptäckt biverkningar som berott på den höga östrogenhalten har koncentrationen minskats avsevärt och nu finns det även säkra p-piller som inte innehåller östrogen

Administration

  • kombinationspreparat ? vanliga p-piller. Man äter tabletter med en östrogent och en progestagent (gestagent) verkande substans i treveckorsperioder med en tablettfri vecka mellan perioderna. Den tablettfria veckan får man en mensliknande blödning som vanligen är sparsammare än normalt och utan dysmenorré (smärtsam mens).
  • sekvenspreparat ? de första 10-12 dagarna i perioden tas tabletter med enbart östrogent verkande substans, därefter tas ett kombinationspreparat.
  • trefaspiller ? minipiller. Varierar mängderna gestagent verkande substanser under treveckorsperioden. På detta sätt minskar man den tillförda hormonmängden under perioden.
  • lågdosgestagener ? även kallat minipiller. Innehåller en låg dos gestagent verkande hormon. Dessa tas kontinuerligt, utan uppehåll.
  • gestagener ? innehåller gestagent verkande hormon. Dessa tas kontinuerligt, utan uppehåll. Kan tas även vid amning
  • lågverkande progesteron ? kan ges som intramuskulär injektion var tolfte vecka (P-spruta) eller som stavar (P-stavar) som placeras under huden och har effekt flera år.
  • lokalt verkande progesteron ? används i spiraler (livmoderinlägg)

Man använder syntetiskt framställda östrogener och gestagener, dessa bryts ner i levern och utsöndras i urinen så att man kissar ut resterna. Deras halveringstid i blodet är mindre än 24 timmar, därför måste p-piller tas varje dag.

Verkningsmekanismer

Hormonella preventivmedel verkar på en eller flera nivåer:

  • ägglossningen hämmas
  • livmoderslemhinnan (endometriet) blir inaktivt och ett befruktat ägg kan inte fästa mot dess yta
  • livmoderhalssekretet görs ogenomträngligt för spermier

Säkerhet

Kombinerade p-piller är den säkraste metoden näst efter sterilisering. För dessa är säkerheten 0,5 graviditeter per 100 kvinnoår, för sekvenspiller och minipiller är säkerheten 1 och gör långverkande gestagener 0,25.

Börjar man med att ta p-piller från mensens första dag är de en säker preventivmedod redan från första dagen. Det är viktigt att komma ihåg att ta tabletterna varje dag. Om det dröjer mer än 36 timmar mellan intagen är det säkrast att använda kompletterande skydd, man kan dock fortsätta ta tabletterna från kartan som normalt efter ett sådant avbrott. Diarréer eller kräkningar minskar effekten av p-piller, därför behöver man kompletterande skydd om man har diarré eller kräkningar under en längre tid.

Minipiller kräver större regelbundenhet än vanliga p-piller. Redan om man förskjuter intagandet med tre timmar minskar säkerheten, glömmer man helt att ta ett piller tar det 14 dagar innan full säkerhet uppnåtts igen. Den preventiva effekten är störst 2-20 timmar efter intagandet, därför bör man anpassa intaget så att man har störst säkerhet när man vanligen har samlag.

Bieffekter

Hormoner som tillförs kroppen påverkar alltid densamma, även organ som inte är deras förstahandsmål påverkas i olika grad.

  • koagulation/fibrinolys ? kombinationspiller påverkar kroppens förmåga att koagulera blod och att lösa upp proppbildningar, detta ger en ökande benägenhet för proppbildning. I normala fall är riskökningen inte mätbar men vissa kvinnor kan ha en defekt i detta system som i samband med p-pilleranvändning ökar riskerna. Det är östrogenerna som påverkar riskerna i detta fall. Vet man med sig att det finns benägenhet för proppbildning i släkten bör man prata igenom p-pilleranvändningen innan man börjar.
  • cancer ? man vet inte säkert om p-pilleranvändning kan framkalla bröstcancer men det är fastställt att det ökar risken för cancer i livmoder och äggstockar, risken för detta är ändå mycket mindre än att genomgå en graviditet
  • blodtrycket ? 5% av de kvinnor som använder p-piller får en måttlig förhöjning av blodtrycket. Åldern har betydelse för detta liksom hur länge man använt p-piller (ju längre desto högre blodtryck) liksom de östrogena och progestagena komponenterna i pillren.
  • kolhydratomsättningen ? tillförsel av östrogen och progesteron minskar glukostoleransen vilket gör att kolhydratomsättningen kan liknas vid den vid diabetes. Har man diabetes mellitus eller ligger i riskzonen bör man använda p-piller med så låg hormondos som möjligt.
  • fettomsättningen ? alla sexualhormoner påverkar koncentrationen och sammansättningen av fetter i blodet. Även om man inte kunnat påvisa några säkra bevis för att p-pilleranvändning ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar (framför allt infarkter) så anser man att äldre, rökande kvinnor bör avrådas från att använda p-piller. Enbart rökning är i sig en större riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar än p-piller.
  • psykiska biverkningar ? man vet inte varför men en liten andel av de kvinnor som använder p-piller kan utveckla depressioner eller få ett allmänt sänkt stämningsläge, ofta i kombination med minskad sexuallust. Med lågdoserade preparat minskar riskerna.
  • viktökning ? hormonerna påverkar vätskeomsättningen i kroppen vilket kan leda till vätskeansamling och viktökning. I en del fall påverkar de troligen även aptiten vilket också kan leda till viktuppgång.
  • blödningsrubbningar ? mellanblödningar och oregelbundna blödningar är vanligare om man använder långtidsprogesteroner eller minipiller, vid användning av vanliga p-piller är det ovanligt. Riskerna för mellanblödningar ökar om tabletterna tas oregelbundet, rökande kvinnor drabbas generellt oftare än icke-rökande.
  • inverkan på laboratorievärden ? stegrad sänka, enzymvärdena ökar, vissa hormonnivåer sjunker medan andra höjs, sköldkörtelhormonerna ökar vilket kan misstolkad som hypertyreos.

Vid amning bör man undvika kombinationsmedlen eftersom de påverkar mjölkproduktionen och gör att ägglossningen kommer igång tidigare. Riskerna för påverkan på barnet är annars minimal eftersom de doser av de aktuella hormonerna som går över i mjölken är små.

Om effekten av minipiller försämrats, t.ex. pg.a. oregelbundet intagande, ökar risken för utomkvedshavandeskap, kvinnor som tidigare råkat ut för detta bör därför undvika minipiller.

Kontraindikationer

Det finns tillfällen då man inte bör använda p-piller och det är bland annat om man har ökad risk att drabbas av proppbildningar (om man själv haft någon eller om det finns nära släktingar som drabbats), om man haft hjärnblödning, om man har porfyri, akut leversjukdom, SLE eller bröstcancer. Man bör också vara försiktig om man har högt blodtryck, diabetes mellitus, epilepsi, kronisk leversjukdom, fetma, migrän eller är storrökare och över 35 år.

Fruktsamhet efter användning

Fruktsamheten återkommer omgående när man slutar använda p-piller men under första tablettfria cykeln är det något vanligare än normalt med anovulatoriska cykler (utebliven ägglossning). Har man använt långverkande progesteroner kan det ta från 4 månader upp till ett år innan de ovulatoriska cyklerna återvänder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.