Kvinnans fertilitet

Fertil ålder är den tid i livet då kvinnan kan bli gravid och få barn. Den börjar med menarche och slutar med menopausen. Menstruationscyklerna är i allmänhet regelbundna men avvikelser är inte ovanligt. En flicka föds med ca en miljon äggceller, när puberteten börjar har de sjunkit till 300 000. Under den s.k. reproduktiva livsperioden finns det bara 4-500 äggceller som duger till att mogna och släppas ut från äggstockarna. Fruktsamheten är störst i 22-26 årsåldern. Runt 35 år avtar fruktsamheten långsamt och efter 40-43 år avtar den allt snabbare. Eftersom de kvinnliga könshormonerna produceras i äggstockarnas follikelcellerupphör det mesta av könshormonproduktionen när det inte finns några folliklar kvar, detta påverkar i sin tur andra hormonsystem.

Puberteten

Puberteten ses i allmänhet som övergången från barndom till vuxen ålder och definieras som den tid då fortplantningssystemet hos en flicka aktiveras och uppnår normal funktion. Puberteten pågår i genomsnitt fyra år och avslutas när ägglossningarna blir regelbundna.

Genomsnittsåldern för första menstruationen har under de senaste åren sjunkit kraftigt. 1840 skedde i genomsnitt första menstruationen i 17 årsåldern, 1980 hade den sjunkit till 13 årsåldern. Man vet inte säkert varför åldern sjunkit men bättre näring är troligen en orsak, en annan att flickor inte längre behöver utföra lika hårt arbete i unga år, fysiskt arbete före puberteten försenar denna med 1-3 år. Puberteten delas in i olika faser.

  • Den första fasen kallas telarche och börjar vid 8-10 årsåldern då brösten (mammae) börjar utvecklas.
  • Den andra fasen kallas pubarche och karaktäriseras av begynnande behåring av blygd och axiller. Efter denna fas kommer en period av hastig längdtillväxt.
  • Den tredje fasen kallas menarche. I 12-13 årsåldern har äggstocks- och livmodersystemet aktiverats och den första menstruationen kommer. Nu kommer en period då systemet innehållande hypothalamus-hypofys-äggstock-livmoder mognar. Med mognaden kommer också allt mer regelbundna ägglossningar och mensblödningar som normaliserat sig vid 15-16 års ålder.

Tidsschemat varierar från kvinna till kvinna. Variationerna kan vara stora men menarche före 10 år kallas pubertas praecox och bör utredas, försenad pubertet som inträder efter 14 år kallas pubertas tarda.

Klimakteriet

För de flesta kvinnor utgör klimakteriet en viktig milstolpe i livet. Hur man ser på den beror mycket på erfarenheter som förmedlats från andra kvinnor, hur synen på klimakteriet förmedlas i media och så småningom även av egna erfarenheter. Klimakteriet är en naturlig process som kvinnor är skapta att gå igenom trots att bilden i media ofta är en helt annan. Hur mycket man känner av att man nått klimakteriet varierar dock stort, för en del passerar klimakteriet obemärkt medan andra kan ha invalidiserande besvär. Det är en period full av omställningar. Det finns ett förprogrammerat åldrande i äggstockarna som gör att klimakteriet inträder. Det första tecknen ses i 40 årsåldern då fruktsamheten avtar, senare blir menscyklerna allt mer oregelbundna. Äggstockarnas minskade insöndring av östrogen och progesteron leder till en rad förändringar med ett antal typiska symtom såsom vallningar, svettningar och hjärtklappning. Spänsten i underhudsfettet och huden blir sämre, brösten minskar och blir slappa, huden blir rynkig, slemhinnor i vulva och vagina blir sköra och torra (atrofiska) och i skelettet påbörjas en gradvis urkalkning (osteoporos). För många blir åldrandet påtagligt i och med att man når klimakteriet. Tidigare skulle alla symtom på klimakteriet medicineras bort genom framför allt östrogenpreparat, numera vet man att östrogentillförsel ökar risken för bröstcancer och det är bara om man har stora besvär som man får östrogen. Känslorna kring och av klimakteriet varierar från kvinna till kvinna. En del sörjer förmågan att få barn, en del ser känner sig förbrukade och onyttiga. Andra känner det som att de går in i en ny och bättre fas i livet. Ofta påverkas dessa känslor av andra, yttre, faktorer som också är mer eller mindre livsomvälvande, det är i många fall under denna period då barnen flyttar hemifrån, äldre föräldrar går bort o.s.v.

Menopaus

Menopaus är kvinnans sista menstruation, definitionen på menopaus är att kvinnan inte haft någon blödning på ett år. Menopausen föregås av klimakteriet. Många kvinnor känner lättnad då de når menopaus och ser det som en naturlig del av livet. Om kvinnan fött barn kan hon känna sig nöjd över att ha lyckats fostra dem och guida dem in i vuxenlivet och på något sätt lägga den delen av livet bakom sig för att utforska nya möjligheter. I Sverige upplever de flesta kvinnor sin menopaus vid 50-52 år, uppträder den före 40 års ålder anses det vara onormalt tidigt. Eftersom livslängden ökar utgör numera klimakteriet en tredjedel av en kvinnas liv.

Postmenopaus

För de flesta kvinnor är detta, tiden efter menopaus, en tid då de känner harmoni med sig själva och sin tillvaro. De finner nya värden i livet, de kan leva livet i långsammare takt och känner minskade krav på sig själva. Barnbarns och barnbarn barns ankomst kan vara en ljuspunkt för många. Minskningen och till slut upphörandet av östrogenproduktionen hos den åldrande kvinnan kan medföra vissa problem för en del kvinnor. Bäckenbottenmusklerna minskar sin styrka vilket kan bidra till framfall, upprepade urinvägsinfektioner (UVI) och urininkontinens. Efter menopaus ökar också risken för bland annat hjärtinfarkt. Eftersom proportionerna av olika hormoner förändras kan en del kvinnor få ökad behåring i framförallt ansiktet. Östrogenbortfallet leder till en gradvis urkalkning av skelettet (osteoporos) vilket i sig ökar risken för vissa sjukdomar och komplikationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.