Överburen

Enligt en engelsk studie är den normala graviditeten 279,7 dagar. Graviditetslängden har inget att göra med kvinnans längd om nu någon skulle tro det. När man gått över tiden görs ultraljud för att se hur barnet mår. Det är i huvudsak fyra saker man tittar på: uppskattad fostervikt, fostervattenmängden, moderkakans funktion och eventuella missbildningar. Det visade sig i en studie att bara en sjättedel av de som bedömdes som överburna verkligen var det när man använde ultraljud för att fastställa fostrets ålder. Enligt en studie från tidigt 1980-tal behövs igångsättning bara i vart tjugonde fall om man bara följer hur fostret mår, största risken är om det släpper mekonium vilket i regel sker då fostret stressas.

Risken för att fostret ska drabbas av postmaturt syndrom utgör ett dilemma när kvinnan gått över tiden. Att kvinnan gått över 42 veckor innebär inte automatiskt att fostret blir överburet. Postmaturt syndrom är en följd av att moderkakan åldras och får en försämrad funktion. När det gäller handläggningen av överburenhet funderar man också på faktorer som osäkerhet i dateringen av graviditeten, hur stora chanserna är för att en igångsättning ska lyckas och vilka risker som olika alternativ kan medföra. Risken att barnet ska dö under förlossningen är mycket liten, risken att barnet dör efter förlossningen är lite större: ett barn på tusen överburna förlossningar. I en studie från 1980-talet konstaterades att 4% av barnen som föddes var överburna. Det spelade ingen större roll för barnets välbefinnande om kvinnan blev igångsatt eller om förlossningen fick komma igång spontant däremot födde var tredje igångsatt kvinna med kejsarsnitt.

Rutinultraljudet som infördes i Sverige i början av 1970-talet innebar att färre kvinnor blev igångsatta på grund av överburenhet. Även om kvinnan vet säkert när hon haft ägglossning och när ägget blev befruktat så har de flesta foster inte hunnit utvecklas i samma takt som man räknade med innan ultraljudets dagar. På den tiden beräknades att 11-12% av alla kvinnor var överburna vid förlossningen. Numera räknar men med att ungefär 3% av kvinnorna inte fött innan vecka 42 0 enligt ultraljudsdatum. Av dessa kommer de allra flesta igång spontant med förlossningen inom en vecka.

I en studie från 1980-talet där man undersökte hur bra olika igångsättningsmetoder är fann man att värkstimulerande oxytocindropp fungerade bra om kvinnans livmoderhals var mogen, av dessa kvinnor förlöstes bara 2% med kejsarsnitt. Bland de kvinnor som hade en omogen livmoderhals och istället sattes igång med prostaglandingel startade förlossningen på en gång för hälften av kvinnorna, andra hälften behövde extra hjälp av oxytocindropp, några kvinnor behövde upprepad prostaglandingelbehandling. Bland kvinnor som blev igångsatta med prostaglandingel födde 11% med kejsarsnitt. 4% av barnen visade tecken på tillväxthämning och överburenhet. Alla dessa barn hade mammor som var förstföderskor med omogna livmoderhalsar samt var förlösta instrumentellt, bland annat med kejsarsnitt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.