IVF

IVF kommer av ett latinskt ord, In Vitrio, som betyder i ett glas och innebär att man genomgår en konstgjord befruktning. Första barnet som föddes med hjälp av IVF blev en flicka i England, hon föddes 1978. I Sverige föddes första IVF-barnet 1982. Totalt föds lite mer än 2000 barn efter IVF i Sverige varje år, det innebär att 2% av alla barn föds efter IVF. Räknar man in dessa barn föds ca 5% av alla barn efter någon form av medicinsk behandling. Antalet IVF-behandlingar i Stockholm ligger på ca 3000 per år. Av dessa genomförs 1300 på Karolinska Universitetssjukhuset.

1 januari 2003 kom lagen som tillåter äggdonation, tidigare var detta tillåtet i bland annat Finland och Danmark. IVF med donatorägg och donatorspermie får endast utföras på universitetskliniker. Allt fler sjukhus genomför prioriteringar i vården. Internationellt ses infertilitet, ofrivillig barnlöshet, som en sjukdom. I Sverige har den generellt prioritet 3.

Vid en IVF-behandling används kvinnans ägg och mannens spermier, man använder alltså inte ägg eller spermier från en utomstående donator. Det finns ingen övre åldersgräns för att genomgå en IVF-behandling men både mannen och kvinnan måste ha funktionsdugliga spermier respektive ägg och precis som vid vanlig befruktning så minskar chanserna att bli med barn med åldern.

Av Sveriges befolkning antas att ca 10-15% är ofrivilligt barnlösa, av dem ber ungefär hälften om hjälp, resten försöker själva så gott det går eller väljer att adoptera ett barn.

I bland beror det på något fel hos mannen att man inte kan bli gravid, ibland är det hos kvinnan felet ligger, oftast ligger felet i äggledarna eller hos spermierna men det kan också bero på problem med ägglossning eller livmoderhalsen men i vart tionde fall kan det bero på andra saker.

Hur går ett IVF-försök till?

Man börjar med att ta en nässpray för att bromsa hypofysens hormonproduktion. Efter ungefär en månad görs en ultraljudskontroll för att undersöka livmodern. Genom att göra ett hormontest kontrolleras att man lyckats sätta menscykeln ur spel, då får man börja sin stimulering med sprutor 1 gång per dag medan man samtidigt minskar sprayningen. Sprutorna tas i ca 2 veckor, under den här tiden kan man få klimateriebesvär (svettningar, dåligt humör m.m.).

Under tiden får man med jämna mellanrum göra blodprov där man kontrollerar hormonproduktionen. Man kontrolleras också med ultraljud.

När hormonnivån nått en viss gräns är äggblåsorna och äggen tillräckligt stora och äggen kan plockas ut, man får en spruta ca 1,5 dygn innan äggplockningen (OPU). Punktionen, äggplockningen, görs via slidan. Med en ultraljudsstav punkterar man äggblåsorna och plockar ut de mogna äggen. Ingreppet tar mellan 20 och 25 minuter, under tiden är kvinnan bedövad.

Under tiden får mannen lämna sperma.

Äggen läggs sedan i en näringslösning och spermierna tvättas innan de läggs i äggskålen. Skålen ställs i ett värmeskåp medan spermierna söker sig till äggen. En gång per dygn kontrolleras äggen i mikroskop. De befruktade ägg som ser ut att ha bra kvalitet förs in i kvinnans livmoder.

Införseln av äggen känns ungefär som vid en vanlig gyn-undersökning och ska inte göra ont. Därpå får man vagiatorer som innehåller hormoner och ska hjälpa kroppen att behålla äggen. Risken för missfall är något större vid en IVF-befruktning, därför är det extra viktigt att ta det lugnt i början av graviditeten. Skulle man få ett missfall så kan man inleda en ny provrörsbefruktning efter ett par månader.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.