Graviditetsdiabetes

Det finns flera former av diabetes: Typ-I-diabetes, diabetes mellitus typ I (DM1), som huvudsakligen uppträder under unga år och medför absolut insulinberoende, Typ-II-diabetes, diabetes mellitus typ II (DM2), där det oftast hjälper med kostomläggning och/eller tablettbehandling samt graviditetsdiabetes som är en diabetes som upptäcks under graviditeten.

Definitionen av graviditetsdiabetes varierar mellan olika länder, likaså vilken typ av belastningstest som används. I Sverigen använder man den definition som angetts av WHO och som innebär att blodglukos 2 timmar efter intag av 75 g glukos är lika med eller högre än 9,0 mmol/l. Så höga glukosvärden drabbar ca 1-3% av alla gravida . Man vet inte vid vilka glukosnivåer hos modern som risken för fosterpåverkan ökar.

Det finns några faktorer som man kan säga löper större risk än andra att drabbas av graviditetsdiabetes:

  • högre ålder
  • övervikt
  • blodtrycksförhöjning

På en del mödravårdscentraler kontrolleras kvinnor i vissa riskgrupper regelbundet med avseende på t.ex.

  • ärftlighet
  • ålder
  • övervikt
  • komplikationer i samband med tidigare graviditeter

Diabetes av typ 1 (s.k. ”ungdomsdiabetes”) hos modern är en riskfaktor när det gäller missbildningar hos fostret. Vissa forskare tror att det även kan vara en riskfaktor för diabetes mellitus av typ 1 (DM1) hos barnet. En kvinna som redan innan graviditeten har en känd DM1 får gå på tätare kontroller på mödravården och måste föjla sitt blodsocker extra noga eftersom gamla inställningar måste justeras under tiden hon är gravid. Särskilt viktigt verkar det vara att hålla blodsockret på en bra nivå i början av graviditeten och det är bra om kvinnan följer sitt HbA1C-värde innan hon blir gravid för att ge barnet optimala förutsättningar. En studie av förlossningar registrerade i MFR mellan 1987 och 1997 visade att om kvinnan hade DM1 innan graviditeten var risken för missbildningar nästan 10% medan risken för missbildningar vid graviditetsdiabetes var knappt 6% – ungefär samma frekvens som bland befolkningen i övrigt. Några fall där man kan misstänka diabetes mellitus är:

  • Far, mor eller syskon har diabetes
  • Tidigare överviktigt barn (>4500g) eller barn tungt för tiden
  • Tidigare upprepade missfall eller prematurfödslar
  • Tidigare oförklarlig perinatal död
  • Accelererad fosterttittllväxt
  • Polyhydramnios eller fostermissbildning
  • Glukos i urinen

I många fall är missbildningarna liknande vid graviditetsdiabetes som vid DM1. Forskarna tror att det kan bero på att många kvinnor med graviditetsdiabetes bär på en dold eller oupptäckt DM2 (”åldersdiabetes”) och att en underbehandlad diabetes av typ 1 (ungdomsdiabetes) kan vara orsak till att en del barn dör i samband med förlossningen.

Man kan inte göra så mycket åt sin diabetes mer än att följa de råd läkare och barnmorskor ger i samband med graviditeten. Graviditetsdiabetes och DM2 kan oftast kontrolleras genom dieten. Barnmorskan kan ge tips om lämpliga kostvanor eller hjälpa till att ta kontakt med en dietist, att experimentera själv under graviditeten är inte att rekommendera. Om man har en DM2 som normalt behandlas med tabletter får man övergå till injektioner under graviditeten. Misstänker man att graviditetsdiabetesen beror på att man bär på en risk att drabbas av DM2 kan man be att få gå på kontroll efter graviditeten.

Inför glukosbelastning

Om barnmorskan misstänker att man kan ha graviditetsdiabetes eller om man ligger på gränsen för att ha utvecklat det brukar man få göra en så kallad glukosbelastning. Dagarna innan är det bra om man äter kolhydratrik kost med pasta, potatis och liknande. Dagen innan provtagningen ska man fasta från klockan 22.00, dricka vatten går bra. Eftersom insulinutsöndringen normalt ökar under graviditeten och blodsockernivåerna är annorlunda än normalt är sockerbelastning en säkrare metod än ett vanligt fasteblodsocker.

Får man diagnosen graviditetsdiabetes är det viktigt att man äter regelbundet med flera måltider och mellanmål. Kosten ska vara kolhydrat- och fiberrik men snål på fett och socker. Räcker det att lägga om kosten behöver man inte göra fler kontroller än andra kvinnor medan insulinberoende kvinnor får gå på specialistmödravård och följa ett särskilt vårdprogram. Förlossningen behöver normalt inte sättas igång om kvinnan föder före vecka 42, oftast mår barnet ganska bra men kan ibland behöva vårdas på nyföddhetsavdelning. Blodsocker och gulsotsprover tas på barnet eftersom risken är större än normalt att barnet har lågt blodsocker och/eller utvecklar nyföddhetsgulsot. Vid lågt blodsocker ges dropp och vid gulsot får barnet ligga under sollampa tills värdena återgått till det normala.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.