Etiska dilemman med fosterdiagnostik

Många blivande föräldrar väljer att göra någon form av fosterdiagnostik under graviditeten. Ultraljud är det vanligaste, kvinnor över 35 år erbjuds fostervattenprov och så vidare. Risken finns alltid att man ställs inför en situation där barnet visar sig ha något handikapp.

Föräldrarna utgör inte någon isolerad ö i samhället. Information och råd som ges av barnmorskan och läkaren kompletteras med information och berättelser från vänner och bekanta. Många gånger är omgivningens attityder viktigare än läkarens information när de fattar sitt beslut om de vill behålla ett barn som de vet har en kromosomskada. Stabiliteten i förhållandet är en annan viktig faktor för vilka val föräldrarna gör.

Eugenik

Eugenik är något som det pratas om i samband med aborter på grund av fosterskador och -handikapp. Eugeniken infördes på 1880-talet av sir Francis Galton. Människosynen var att det biologiska arvet förutbestämde vilka sjukdomar man skulle få, ens ekonomiska och sociala status. Ödet var förutbestämt. Eugeniken var utgångspunkten för rashygienen i början av 1900-talet. Det finns farhågor att den förbättrade fosterdiagnostiken innebär en återkomst för eugeniken, men så länge föräldrar gör val utifrån personliga förutsättningar anses inte risken vara så stor, den stora faran ligger i hur samhället ser på handikapp och på så sätt påverkar föräldrarna.

Samhället

För samhället utgör fosterdiagnostiken också ett dilemma. Ingen vill ha tillbaka den anda som rådde runt förra sekelskiftet och fram till andra världskriget då mycket av diskussionerna om mänskligt värde handlade om renrasighet, den starkes kamp för överlevnad och en strävan för att skapa den perfekta människan. Samtidigt upplever många föräldrar att det är svårt att få samhällelig hjälp när deras egna resurser sinar. Fosterdiagnostiken innebär också en ökad medikalisering av graviditet och förlossning och kan invagga föräldrar i en tro att livet är kontrollerbart på ett sätt som det aldrig kan bli.

Fostret

För fostret kan fosterdiagnostiken få viktiga konsekvenser. Samtidigt som det finns en liten risk att det aborteras på grund av skador så ökar chansen till beredskap för behandling till och med i livmodern innan barnet föds.

När börjar livet?

Synen på var livet börjar varierar mellan olika grupper av människor från befruktningsögonblicket och fram tills fostret är livsdugligt utanför livmodern. Kvinnans rätt att självständigt, autonomt, bestämma över sin kropp står emot det ofödda barnets rätt. I frågan om barnets rätt ingår frågeställningen: har barnet någon rätt och hur passar dess rätt ihop med kvinnans? Vilka rättigheter har barnafadern?

Ställningstagande som blivande förälder

Fosterdiagnostik som en rättighet för blivande föräldrar är det nog inte många som argumenterar emot. Inte minst som ett sätt att försäkra sig om att barnet mår bra. Däremot kan det ibland upplevas som att föräldrarna ställs inför beslut som de inte känner att de har tillräcklig kunskap om, särskilt om de inte är medvetna om vad en fosterdiagnostisk kontroll kan visa. Det kan handla om vad ett eventuellt handikapp kan medföra i livskvalitet för barnet såväl som för föräldrarna. Det kan också handla om möjligheter att få hjälp från samhället i de fall det skulle kunna tänkas kräva arbete dygnet runt för att sköta barnet eller kräva stora ekonomiska resurser för att ordna hjälpmedel och anpassa hemmet. Ett allt för ivrigt letande efter fosterskador kan också få motsatt effekt, istället för att skapa trygghet hos föräldrarna kan det medföra ökad oro.

Oavsett vilket val man ställs inför och vilket val man gör som förälder är det viktigt att komma ihåg att det val som gjordes var det bästa utifrån de förutsättningar som fanns vid den tidpunkten. Det är också viktigt att tillåta sig att sörja oavsett om det är ett aborterat foster eller ett levande handikappat barn så att man kan glädjas i den situation man har senare i livet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.