Smärtlindring

Ett av de största orosmomenten inför förlossningen för många kvinnor är smärtan. I alla tider har man försökt stilla förlossningssmärtan på olika sätt. Synen på förlossningssmärta har i århundraden styrts av bibelns ord om att kvinnan ska föda under smärta. På 1500-talet innebar det till och med att hjälpkvinnor som försökte hitta sätt att lindra den födande kvinnans smärta kunde dömas för kätteri. Istället hittade man andra knep för att hjälpa kvinnan hantera smärtan. Örtdekokter, varma omslag, massage och varma bad var några metoder som användes. Dessutom underlättades värkarbetet om kvinnan var glad och upprymd. Inte förrän 1975 kom lagen som gav alla kvinnor rätt till smärtlindring vid förlossningen. Åren efter lagens införande ökade användningen av medicinsk smärtlindring markant men på 1980-talet svängde pendeln över mot en strävan mot naturligare förlossningar, en önskan som kom från kvinnorna själva. Sedan dess har pendeln svängt lite fram och tillbaka, men i huvudsak har kvinnanen mer aktiv roll i valet av smärtlindring idag.

I takt med att familjestrukturerna ändrats från storfamiljer till kärnfamiljer som i sin tur splittrats upp med plastmammor, plastpappor och hel- och halvsyskon i olika konstellationer har stödet kring den födande kvinnan förändrats. Både på gott och ont. När det gäller förlossningssmärta kunde det finnas en trygghet i kvinnogemenskapen som fanns tidigare, kvinnan hade kvinnor runt om sig som själva fött och som kunde stötta utifrån den erfarenheten. Numera är det pappan som utgör det stödet vilket har andra fördelar, inte minst utgör ett bra stöd från pappan en bra grogrund för ett stabilare förhållande efteråt. Under årtiondena i mitten av 1900-talet födde kvinnan oftast utan att ha någon med sig vid förlossningen. Jämförelser har visat att kvinnor som har en person som kan stötta henne på ett bra sätt under förlossningsarbetet behöver mindre smärtlindring.

Den smärtlindring man kan få i samband med förlossningen i samband med förlossningen kan vara medicinsk eller icke-medicinsk. Med medicinsk menas att man får smärtlindring i form av ett läkemedel som ges eller ordineras av läkare, många medicinska smärtlindringsformer är så vanliga att barnmorskorna får ge det på en generell ordination. Icke-medicinska smärtlindringsmetoder fungerar så att de minskar smärtan eller underlättar förlossningen genom att minska smärtstimuli i det område där smärtan uppträder, skapa alternativa stimuli för att flytta fokus från smärtan och minska kvinnans negativa reaktion på smärtan. Personligt stöd, bad, sterila kvaddlar samt att kvinnan rör sig och ändrar ställning är icke-medicinska metoder som fungerar och har bevisad effekt. Akupunktur, massage, TENS och hypnos verkar också ha effekt men resultaten är varierande. När det gäller förlossningsförberedande kurser, avslappning och andning, hetta och kyla, akupressur, hypnos, aromaterapi samt musik så är det mer osäkert eftersom det antingen inte studerats särskilt ingående eller ger varierande resultat i olika studier. Oavsett vilken metod det gäller så är i allmänhet den som använder den nöjd med resultatet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social Widgets powered by AB-WebLog.com.